Ledare: Nyttjanderätt i stället för äganderätt

När det gäller naturresurser, naturtillgångar och liknande som det finns en avgränsad och ofta begränsad tillgång till är det självklart att sådant ska ägas av oss alla gemensamt och stå under demokratisk kontroll. Det finns ingen anledning att vara mot äganderätt i princip, men natur och andra begränsade resurser bör vara i gemensam ägo och nyttjandet underställt gemensamma politiska beslut. Ibland är privat nyttjande och förvaltning samt marknadsmekanismer dock ändå det bästa sättet att använda och utnyttja resurserna för allas bästa och för att de ska finnas kvar i framtiden. Men även i de fallen ska resurserna vara gemensamt ägda och kontrollerade samt vara underställda demokratiska politiska beslut.

Typexempel på naturresurser som bör vara gemensamt ägda och kontrollerade är mark, vatten, vind, skog, malm, mineral, fisk och vilda djur inklusive jakträttigheter och fiskerättigheter.  På en del av dessa områden används i dag nyttjanderätter som ett sätt att förvalta tillgångarna, exempelvis vad det gäller mineraler och malmer där andra än markägaren har rätt att prospektera samt att bryta malm och mineral. Inom det kommersiella havsfisket blir nyttjanderätter (individuella fiskerättigheter/kvoter) allt vanligare och det förekommer ganska allmänt vad det gäller markanvändning i övrigt.