Han är bara kåt, på ett barn, som han vill betala för att få våldta.

I Tyskland, där det är lagligt att både sälja och köpa sex, har en man gett sig ut på en mission - att göra sexhandeln politiskt korrekt. Han vill tvätta bort sexhandelns dåliga rykte och driver en dygnet-runt-öppen bordell i Berlin. Den tyska sexhandelsindustrin är lite av ett nav i Europa med hundratusentals offer. Hit reser allt fler svenska män för att köpa sex.

I Sveriges radios P3 körs ett inslag med titeln ”Jag är hardcoreporrskådis, fråga vad du vill”. Som exempel på frågor nämns ”hur är det att sexa loss framför ett helt kamerateam” och ”vad är FÖR rough för en hardcoreporrskådis”. Inslaget, som har fått hård kritik, kan bäst liknas vid pinkwashing, eller normalisering, av en industri som, liksom prostitutionen, går ut på att betala för sexuella övergrepp - bara det att det i porrens värld också filmas och delas med andra.

Varför i helvete sitter vi här när det är 2018 och diskuterar huruvida kvinnors kroppar borde kunna säljas eller inte? Det går åt fel håll det här.

Omsättningsvis är prostitutionen i Sverige en omfattande industri. Enligt det operativa nätverket Nationellt metodstödsteam (NMT) som leds av Jämställdhetsmyndigheten och arbetar mot prostitution och människohandel förekommer eskortannonsering över hela landet. NMT konstaterar också att det är främst kvinnor som säljer sig och blir sålda.

Det finns inga lyckliga horor. Bakom inkörsporten till prostitution finns alltid en grundproblematik. Skälen till att kvinnor hamnar i prostitution är ofta våld inom familjen, trauma, psykisk ohälsa, historik av övergrepp och våldtäkt eller fattigdom. Klass är en faktor i prostitutionens ekvation och inlåsningseffekten är i det snaraste total. En person som befunnit sig i prostitution har svårt att ta sig ut både av ekonomiska skäl och av psykologiska. Utbudet av hjälp för de som tar sig ur prostitution är väldigt varierande i omfattning i landet och över lag saknar samhället riktigt effektiva funktioner för ändamålet.

Mikamottagningarna i landet vittnar om ett allt grövre våld från sexköpare men också att dessa blir allt yngre. Polisen har tagit sextonåriga sexköpare, något som man på mottagningarna tror kan ha att göra med porrens påverkan (undrar om Sveriges radio har tänkt på det). Sexköparnas gemensamma nämnare är att de är män, men i övrigt skiljer de sig åt. De finns i alla åldrar, samhällsklasser och civilstatusar. En del är utpräglade sadister som njuter av att förnedra och skada, andra är porrskadade som tror att de hårda tag de sett i porrfilmer är njutning och en del är självpåtagna välgörare som tycker att de gör kvinnorna en tjänst genom sin betalning. Den som inte köper sex i Sverige åker med fördel till Tyskland eller Holland, eller deltar i den enormt omfattande sex- och barnsexturismen i asiatiska semesterländer.

Var tionde svensk man köper sex.

Om det ens kan kallas för sex, vill säga. Handel med människors kroppar kan givetvis aldrig, på riktigt, benämnas som sex i och med att det i konceptet inte ingår grundläggande faktorer som frivillighet, njutning och samtycke. Det handlar om övergrepp, punkt. Betalda övergrepp. Under tvång, utan njutning och vad sexköpare, hallickar eller sexhandelslobbyisterna än vill få det till - utan samtycke. För ett samtycke som är köpt är givetvis inte ett samtycke alls.

Familjefäder, bröder, arbetare, tjänstemän, politiker och närhetstörstande enstöringar, porrskadade, sadister och falska välgörare. Var tionde svensk man köper sex. Hårdporren är mer lättillgänglig nu än någonsin. Det pågår normaliseringslobbyism. Förtrycket fortsätter. Det här går åt fel håll.