Mindre växthusgaser, mindre naturförstörelse, mindre smuts i luften och mindre giftiga dioxiner och annat vi inte kommer ihåg namnet på i detta samhälle som är så fyllt av giftiga utsläpp.
Men det är inte bara en renare framtid, det är en med mindre transporter, med mindre övertidstimmar och mindre sjukdomar. Vi kommer leva längre men också få mer fritid.
Bara vi satsar rätt nu när krisen ska lösas.
Jag har använt några veckor till att läsa nerväxtdiskussioner. De drivs av allt från Greenpeace, klimataktivister, odlarrörelser, antroposofer, rädda skogen-rörelser, flytta till landet-rörelser och cykelentusiaster. Det här är tyvärr en diskussion vid sidan om, den når aldrig in i politik eller ekonomi och det är illa för nerväxtdiskussionen (jag skulle inte kalla det en samlad rörelse) är viktig och har mycket viktigt att berätta om alternativ här och nu.
Deras beskrivning av den absurda produktionsapparat och transportapparat och ekonomiska apparat som vi har, som brutalt slår sönder ekosystem, hälsa och klimatet, är en i stort korrekt dagsrapport om den undergång som en liten grupp i samhället håller på att skapa för alla andra.
Flygbolag som kräver rätt att släppa ut för ”konkurrensens skull”, borgare som kräver fortsatt dieselbilförsäljning, energibolag som storsatsar på gas och skogsbolag som skövlar framtiden med jätteutsläpp och kalhyggen.
Problemet är att man samtidigt har svårt att visa alternativ. Alltför ofta slutar diskussionen med att ”systemet måste ändras”. Det är ju sant och samtidigt så tomt då det inget löser. Om vi säger att konsumtionssamhället måste bromsas betyder det lite om vi inte kan visa hur. Klimatfrågan handlar inte om att vi köper för mycket saker eller tjänster, det handlar om hur de produceras, transporteras och inte återvinns.
Antingen kan vi producera lokalt – skräddarna åter! – eller med hållbar teknik, tänk verkligt återvinningsbara mobiler som skapar sin egen energi, men även detta kommer vara tillväxt, ökad rikedom för det finns ingen nerväxt i att göra saker smartare.
Vi har historiskt sett nerväxt på riktigt. Närmast oss i tid är väl sammanbrottet av Sovjet som ledde till en nyliberal oligarkrevolution och det enda som räddade landet från hungersnöd var att miljoner ryssar tog tag i små odlingar och gjorde en stor del av landets mat själv. Kostnaden var samtidigt hemsk. Miljoner dog, medellivlängden sjönk som vid ett krig. Det finns inget positivt i en nerväxt som slår sönder samhällen och människors liv, ska vi klara behovet av nerväxt måste det ske genom satsningar – och då får vi alltid tillväxt.
Att byta kött mot vegan är inte svaret, lösningen är att producera mat mycket billigare och bättre där människor bor (och då blir det automatiskt mycket mindre kött).
Och att byta energisystem är nödvändigt om man vill spara energi och minska utsläppen där.
Vi behöver enorma investeringar, inte färre.
Men ska man verkligen byta bilar med elbilar som ju har samma utsläpp från gruvor, stålverk och dessutom nya från batterifabriker?
Javisst, och det är här själva lösningen finns i dilemmat nerväxt och tillväxt.
Om vi idag storsatsar på att byta trafiksystem kommer vi nämligen minska all trafik med hälften rätt omgående och göra den där nödvändiga minskningen av de globala trafikutsläppen som annars förstör alla försök att bromsa klimatkrisen.
Det som händer är nämligen att vi inte längre behöver frakta fossil energi över jorden. Nästan hälften av alla båttransporter försvinner, världen fraktar enorma mängder olja och kol och gas, det är det största slöseriet vi gör. Men även inom länderna minimerar eldrift alla transporter av fossil energi (se tankbilarna på motorvägarna). El är enkel och billigt att flytta jämfört med diesel och bensin.
Men inte bara det.
En omställning till eldrift globalt – finansierad via statliga lån– är en enorm minskning av energislöseriet.
Allt som förbränns, oberoende om det är i en bil eller i en kemifabrik, är nämligen energislöseri för det allra mesta som dessa förbränningsmotorer skapar är värme. Bara en fjärdedel av en bensinbils energi används till att få hjulen att rulla, resten slösas bort som värme från motorn.
Batteriets miljöskuld betalas genom den minskade mängd energi världen behöver om man byter till el.
Det här är inget litet exempel, det här är världens största klimatförstörelse som med enkel teknik och stora investeringar kan bytas och skapa ren trafik, spara energi och dessutom minska de onödiga jobben på motorvägarna.
Det är enormt faktiskt.
Vi behöver tänka om. Det handlar inte om nerväxt eller tillväxt.
Det handlar om att inte stödja tillväxt som förstör, ja, som när norsk vindkraft byggs för att pumpa upp mer olja från oljeplattformarna.
Det handlar om att satsa på det som växer och gör världen renare som system.
Rätt tillväxt ger nerväxt.
