Andreas Gustavsson: Martin Melins besynnerliga behov av att säga ”fitta”

Yttrandefriheten hotas när meningsskiljaktigheter mellan staten och medborgare blir ett brott för att tjänstemannen blev kränkt, skriver Ebba Axelsson och Dilki Jayasooriya Patabendige från Ung vänster i Expressen. De skriver till försvar för yttrandefriheten, mot det lagförslag som skulle kriminalisera ”beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot tjänsteman, om gärningen är ägnad att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet”.

De reagerar mot en repressiv tendens, en riktning som kan komma att visa sig katastrofal med en framtida, ännu mer repressiv regering.

Man kan tycka olika. Man kan absolut anföra argument som hävdar motsatsen. Man kan också göra som Martin Melin, polisen som blev tv-profil som blev influencer som blev L-riksdagsledamot. Han möter deras resonemang med att på Instagram skriva: 

”Tycker Ung vänster att det är okej att kalla kvinnor för ’jävla fittor!’?”

Javisst, här kastas äpplen (kvinnor) mot päron (tjänstemän) på ett sätt som visar att politikern inte förstår ett endaste dugg om vad det här handlar om eller om vad som står på spel. Det är kanske inte förvånande. Melin förkroppsligar som ingen annan sendemokratins infantilisering där ideologisk substans växlats in mot antal följare i sociala medier. 

Men så är det sunkigheten. Att som medelålders maktman bemöta två unga kvinnor i politiken med att genast börja gapa om ”fittor”. Som ett slags tvångsmässig reflex. Som en provokation. Usch på den.