Rätten till heltid är "ett nödvändigt ställningstagande för en kommun som vill vara jämställd och främja jämställdheten i samhället, då kvinnor står för större delen av det ofrivilliga deltidsarbetet". Så skriver Uppsala kommun i sitt Mål och budget-dokument för 2016. Det är ett viktigt konstaterande. Allt fler offentliga arbetsgivare inför rätt till heltid. Sveriges kommuner och landsting trycker snygga broschyrer som peppar politiker att arbeta med heltidsfrågan.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I bakgrunden spökar oron för offentlig sektors växande rekryteringsproblem. I framtidens välfärd måste fler göra mer, men om fler jobbar heltid så behövs kanske ett mindre antal personer än vad som förutspås i de svåraste prognoserna.
Man kan nästan tro att rätten till heltid har avpolitiserats, att vi är överens om hur viktigt det är för möjligheten att styra över sitt eget liv. Men makten om tiden, och i förlängningen möjligheten till jämställdhet på arbetsmarknaden, är fortfarande en stridsfråga mellan arbetare och arbetsgivare. "Rätt till heltid ger färre jobb" konstaterar Svenskt näringsliv och hävdar att det är för ungdomars och nyanländas skull de vill behålla makten över arbetstiden. I detaljhandeln, en annan kvinnodominerad bransch präglad av ofrivilliga deltidsanställningar, sker allt oftare att företag för att kunna kringgå Lagen om anställningsskydd skär ned på arbetstiden. På det sättet får man en mer "flexibel arbetskraft", på de anställdas bekostnad. En uppsägning ger åtminstone en förvarning och en möjlighet att söka ett nytt jobb, medan en kraftig arbetstidsförkortning ger en omedelbart svårare ekonomisk situation.
Enligt LO:s jämställdhetsbarometer har en arbetarkvinna en genomsnittlig faktisk månadslön på 17 860 kronor före skatt. Att den är så låg beror på att man i "faktisk månadslön" räknar in att denna grupp arbetar 78 procent av heltid. Män i arbetaryrken tjänar 6 600 kronor mer, män i tjänstemannayrken arbetar i genomsnitt 97 procent av heltid och har en faktisk månadslön på över 39 000 kronor. Arbetstidsfrågan skär som en kniv genom klass och kön, den är helt oskiljaktig från ambitionen att skapa ett samhälle som både är jämlikt och jämställt.
De vinstdrivande företagen i offentlig sektor är inte heller så sugna på rätten till heltid. På flera håll i landet har arbetsgivarorganisationer och vinst i välfärden-lobbyn rutit ifrån när kommuner och landsting infört heltidskrav i upphandlingar. För det är som Kommunal konstaterar i en undersökning om anställningsvillkoren i den privata äldreomsorgen: Det ofrivilliga deltidsarbetet är klart vanligare där än i den gemensamt ägda välfärden.
Arbetstidsfrågan har alltid varit en central beståndsdel i konflikten mellan arbete och kapital. I dag måste den vara en del av en klassmedveten jämställdhetspolitisk agenda. Uppsala kommuns arbete är viktigt, men det måste ske runt om på hela arbetsmarknaden – och i politiken. Möjligheten för fler att jobba heltid är en inskränkning av arbetsgivarens makt över arbetsplatsen, därför kommer den att skapa konflikt. Men det är en konflikt värd att ta.
