Andreas Gustavsson: SD-ledaren är ytterst ansvarig för Riks extrema dominansbeteende

Dagens ETC granskar pågående skärningspunkten mellan Sverigedemokraterna och trakasserande aktivister. Den ligger i Riks, medieplattformen som tidigare ägdes av partiet men efter en avknoppning försöker positionera sig som en oberoende aktör. Det stämmer inte. SD finansierar fortfarande verksamheten. Det säger vd Jacob Hagnell. Han vill inte specificera hur mycket pengar det handlar om.

Men ja, det här är en del av SD:s kommunikation, en viktig del av partiets valrörelse. 

Dagens ETC har tidigare rapporterat om hur Riks knyter högerextremisten Christian Peterson allt närmare till sig, bland annat för att trakassera medlemmar från IF Metall. 

Nu senast drabbas Vänsterpartiet av den låtsasjournalistiska metoden: tryck upp en kamera i ansiktet på en oförberedd person, kombinerat med en på alla sätt aggressiv och effektsökande konfrontation. 

Ett slags dominansbeteende, avsett att rubba meningsmotståndare, avsett att skrämmas.

Jimmie Åkesson (SD) har hittills kommit undan med att detta pågår vid sidan om den mer polerade debatten, där SD är inbjudet att bli regeringsparti, där han själv faller tillbaka på att nolltolerans gäller, att partiet klippt de historiska banden till brutal gatuhuliganism.

SD:s propagandaenhet specialiserad på de smutsigaste jobben.

Var dras gränsen?

Och av vem?

I helgen publicerade alltså Riks ett klipp som går ut på att Christian Peterson och en sidekick förföljer två vänsterpartistiska riksdagsledamöter och en ung praktikant, som inte har några politiska uppdrag, som överhuvudtaget inte är att betrakta som offentlig person. Men självfallet hängs hon ut. 

Att bli exponerad av firma Peterson och Riks – som vi kan kalla för SD:s propagandaenhet specialiserad på de smutsigaste jobben, eller varför inte för den uppdaterade trollfabriken – kommer med konsekvenser. Hat. Hot. 

Det är ju själva syftet.

Gränsen kommer knappast att dras av Tidö, kan vi redan konstatera. Tyvärr överför det strategiska övervägandet – cynismen – ett ansvar till offret. Hittills har aktörer som IF Metall och Vänsterpartiet avböjt att alls kommentera det som Riks gör. Varför? 

Jag tror att det handlar om att man inte vill legitimera Riks, att man tycker att man skulle bekräfta SD:s provokationer genom att offentligt erkänna vilket obehag som planteras, för till sist handlar det här om politiskt engagerade människor som upplever extrem utsatthet, både före och efter uthängning. Jag kan förstå den impulsen. 

Men samtidigt pågår Riks. Tilltagande. Fler kommer bli jagade.

Ska vi ha det så här?

Acceptera som ett inslag i svensk demokrati?

Jag tycker ju inte det. 

Det är uppenbar risk att dessa attacker kommer sprida sig, genom fria aktörer, helt utan spärrar.

Jag tycker dessutom att den som förfasats över exempelvis propalestinska aktivisters närgångna protester mot Carl-Oskar Bohlin (M), har en ypperlig chans att uppvisa en stringent hållning.

Det är skandalöst att ett riksdagsparti agerar för att göra valrörelsen mer otrygg.

Det är uppenbar risk att dessa attacker kommer sprida sig, genom fria aktörer, helt utan spärrar.

Säg detta enkla.

Markera.