”Med en stor migration där vi inte klarar av integrationen, då följer också större risk för den typen av problem som vi ser. Det är glasklart.”
I en intervju med Aktuellt utvecklade han resonemanget:
”Om man har en migration som innebär i storleksordningen att man inte klarar av integrationen, ja, det är klart då blir det så att man får sociala spänningar i ett samhälle, och det är inte bra.”
Sedan avslutade han med:
”Därför har vi lagt om migrationspolitiken.”
Pinsamt, Löfven. Pinsamt.
Han har inte bara fel, han gav dessutom SD en politisk walk over.
Statsministern borde ha sagt att kriminalitet gror ur segregation, när samhället inte fungerar. Polis, socialtjänst, bostäder, skolor, vårdcentraler, samhällsservice allt sådant har blivit sämre och kommit längre bort från förorten. Det är inte invandrarna som har gjort att det har blivit så, det är politiska beslut som tagits under decennier.
Som den fackliga tankesmedjan Katalys pekar på i sin rapport, ”Tre sätt att finansiera välfärden”, så har den totala skattekvoten i Sverige rasat från nästan 50 procent av BNP ner till runt 43 procent. Det innebär att vi idag går miste om 250 miljarder kronor varje år i skatteintäkter till statskassan.
OECD har pekat ut Sverige som det land där ojämlikheten har växt snabbast och där skolsegregationen på grund av det fria skolvalet slitit sönder samhället.
Vänner som har vuxit upp i Stockholmsförorterna säger att de redan för 20 år sedan kunde peka på strukturella problem som de visste skulle leda till allvarliga bekymmer i framtiden.
”Somar, vi hade till och med gårdsvärdar när jag var liten, de var anställda av kommunen och ordnade aktiviteter åt barn och unga efter skolan och på sommarloven”, säger en bekant.
Själv ser jag också vilka ungar som är på glid i tidig ålder, redan på lågstadiet ser man dem som kommer försent till skolan, saknar cykelhjälm och hänger sig kvar på skolgården. De som inte mår bra, de som har föräldrar som inte mår bra.
Om inte skolpersonal, socialtjänst kliver in kommer de snart hamna i köpcentrum om dagarna och plockas upp av andra äldre i gäng längre fram.
En kvinna jag känner som arbetat som lärare hela sitt yrkesliv i en av Stockholms utsatta förorter pekade ut bostadsbristen som den främsta faktorn på frågan på vad den största utmaningen som hon upplevde i skolan. Att det kom nya barn var inte problemet, men att elever tvingas flytta bara efter månader och byta skola på grund av bostadsbristen var en av de saker som hon upplevde som mest söndrande.
De här personliga anekdoter och iakttagelser bekräftas av polisen själva.
Nyligen intervjuades Fredrik Gårdare, polis och expert på gängbrottsligheten, här i Dagens ETC. Enligt honom måste fokus ligga på att förebygga. Att bara fängsla allt fler kriminella under allt längre tid är inte en hållbar lösning.
Med all rätt är han frustrerad. Under flera decennier har han varnat för hur den organiserade brottsligheten blivit allt starkare. Han beskriver ointresset för att göra något långsiktigt, att politiker är mer måna om att visa den allmänna publiken att de är handlingskraftiga än faktiska resultat.
Även han lyfter skolan, behovet av att öka antalet vuxna, gärna fyrfaldigt. De tre andra sakerna som han pekar på är behovet av att stötta barnen och föräldrarna i trasiga familjer. Ordna upp fritidsverksamhet, att satsa på aktiviteter och värderingar och att ge alternativa förebilder till de äldre kriminella. Och sist men inte minst: ”Satsa ordentligt på att behandla psykisk ohälsa bland ungdomarna.”
Det går alltså att adressera tusen problem och lösningar men Socialdemokraterna valde att fokusera på en enda: invandringen.
Problem vi ser idag är knappast en effekt av 2015 års flyktingmottagande. Det är en effekt av 20-30 års ignorerade av arbetarklassens barn som växt upp i förorterna.
Både dödligt våld och kriminalitet har överlag minskat över tid. Skjutningar har ökat de senaste åren – ja. Men det är knappast nyanlända som står för dem.
Det finns också ytterligare en fråga där Socialdemokraterna måste ställas till svars. Omläggningen av migrationspolitiken sätter käppar i hjulet för integrationen. Tillfälliga uppehållstillstånd gör det i princip omöjligt att återförenas med sin familj, om man inte har jobb med rätt inkomst. Kriminella nätverk täljer guld genom att utnyttja människor i desperation.
Å ena sidan framhåller S, med flera, att integration är av högsta prioritet. Samtidigt som man försvårar för nyanlända att integreras – och samtidigt som man är med och klubbar igenom en budget där skattesänkningar går före investeringar i välfärden.
Själv kan jag inte låta bli att undra vad man ska med olika partier till, om allt fler upprepar samma mantra som SD?
