Ledare. Johan Ehrenberg.

2019-05-17 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Livet på jorden är beroende av ett litet, litet lager jord

I dag odlar vi som om matjorden var en motorväg som det gäller att bara underhålla och lappa lite då och då medan bilarna far vidare. 

En av de största diskussionerna inför klimatkollapsen är vad vi äter. Maten är ett enkelt och tydligt område, politiker kan ropa på omställning och uppmana människor att byta mat, tips och tabeller om mat handlar lika ofta om klimatutsläpp som de handlar om kalorier och proteiner.

Till allra största del är detta en skendiskussion, det vi äter är nämligen inte problemet utan hur det produceras. Bygger vi en kycklingfarm där miljoner djur vanvårdas och slaktas utan att leva i naturen så skapar det stora utsläpp. Odlar vi grönsaker i staden och driver växthusfabrikerna med kolel skapar vi enorma utsläpp. Låser vi in kor i industrifängelser och matar dem med soja från Brasilien så skapar vi utsläpp. På samma sätt förstör vi klimatet om vi själva tokäter sojaprodukter när de odlas klimatförstörande.

All mat kan produceras klimatvidrigt men all mat kan också produceras cirkulärt och rent.

Det är där vi har det stora problemet.

Dålig produktion förstör vår viktigaste resurs.

Matjorden.

I dag odlar vi som om matjorden var en motorväg som det gäller att bara underhålla och lappa lite då och då medan bilarna far vidare. Men matjorden är istället en resurs som är världens största kollager och som nu dessutom måste växa år från år.

Det är en av våra allra viktigaste klimatfrågor. Mer matjord, djupare matjord och mer kol i jorden.

Livet på jorden är beroende av ett litet, litet tunt lager jord på några decimeter.

En tunn, tunn hinna av jord som vi förstör i dag.

Medvetet.

För det är inte så att livsmedelsindustrin eller de som äger den rika jorden inte vet det här. Det är inga nyheter för EU:s jordbruksutskott eller för svenska ministrar eller för den delen LRF och andra jordbrukslobbyister.

Utarmningen av matjorden sker oberoende om du odlar vegetabilier eller har djur. All förstörelse motiveras av att den är… lönsam.

Men självklart är en förstörd matjord det absolut mest olönsamma mänskligheten kan skapa.

En död jord, utan mikrobakterierna som gör att livet frodas, utan kollagret som ger växterna kraft, är hotet mot vår framtid och den huvudsakliga orsaken är att livsmedelsindustrin använder genvägar för att kunna fortsätta några år till.

Handelsgödsel är den viktigaste ingrediensen. Konstgödsel är i princip som att hälla fossil olja och gas på åkrarna omgjord till hanterbara små piller. Det är direkta utsläpp och direkt förstörelse för att få högre skördar än den matjorden egentligen kan ge.

Och ju sämre matjord vi har kvar, desto mer konstgjort på åkrarna.

Forskare pratar sällan om matjorden, man pratar om lönsamhet. Produktivitet. SLU-forskarna grälar om det ska vara ekologiskt eller konventionellt, men hela debatten är meningslös om man som måttstock för det vi ska göra har samma ekonomiska tänkande som satte oss i detta krisläge från början.

Men det här är rätt enkelt att ändra. Några politiska beslut kring hur våra odlare får stöd. Bidrag till de som inte plöjer (plogen är en klimatfara), bidrag till de som har korna i skogen, fritt gående, höjd skatt på konstgödsel och stödpengar till alla som börjar göra sin egen näring. En utrustning för en bonde kostar bara 200 000 kronor för att komma igång med det.

Om jordbruket blir cirkulärt, det vill säga om det som odlas utgår ifrån det som matjorden klarar, utan tillsatser från fossil energi, så kommer skördarnas effektivitet handla om att ta tillvara allt organiskt avfall direkt på varje markplätt för att, på plats, öka matjorden.

Ett annat spännande projekt (som kan vara revolutionerande) är något bland andra Lunds universitet arbetar med och som handlar om att odla växter som är perenna, det vill säga som fortsätter växa år från år. Perenna växter har djupare rötter och drar ner mer kol i marken än de sädesslag som måste sås på nytt varje år (och som växer snabbt med med väldigt små rötter). Dessutom blir perenna växter något en bonde då inte måste köpa varje år, det är ett värde lantbruket självt har, inte något som tillförs utifrån.

Klimatdebatten om mat har blivit en moralisk fråga om att äta kött eller inte. Självklart är det inget fel att byta biff mot bönor (snart kommer vi inte känna smakskillnaden i munnen, jag gjorde nyligen en smaktest mellan tre sorters hamburgare och blev själv förbryllad över hur lite de skilde sig åt). Men det bytet är inte den stora klimatfrågan. Utan hur maten vi äter odlas. Att undvika allt industrikött är bra för djur och klimat. Men att dricka havremjölk från det kinesiska superföretaget som äger Oatly, utan garanti på klimatsmart odling, blir lika fel.

Vi måste diskutera och styra produktionen. Om vi odlar i städernas källare måste näringen vara klimatsmart, men även det betyder lite om vi inte har ett cirkulärt system som tar fram energin odlaren använder (solceller) och sedan flyttar överskottsvärmen till hus så vi inte slösar bort något. Ingen lösning är i sig nog, allt måste in i ett lokalt system som tänker längre. Att våra stadsträdgårdsmästare börjat odla stadens träd direkt i biokol, grus och näring är ett litet exempel på vad som kommer hända. Matjorden måste inte flyttas in i städernas odlingar, vi ska istället skapa ny.

Vad kan du göra? Du kan sluta lita på kommunens avfallsplaner och istället för att erbjuda dem avfall som de låter ruttna (metanutsläpp) så gör du ny näring till jorden med bokashi. Din koloniträdgård kan sluta kompostera och istället fermentera fram egen näring. Vi på ETC gör ju det och kan vi så kan alla.

Vi kan inte äta världen ren.

Men vi kan faktiskt odla den ren.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Johan Ehrenberg
Johan Ehrenberg 

Grundade ETC 1976. Svarar gärna på frågor och skriver mest om ekonomi och politik. Och solceller. Men det är ju politik det med.

Mejl johan@etc.se

Twitter @JohanEhrenberg