Ledare. Tomas Kåberger.

2019-08-26 03:00
Puffetikett
Dagens ETC
ETC Göteborg

Kärnkraftens vänner har bara sina känsloargument

Nya kärnreaktorer som byggs i Frankrike, Finland och Storbritannien kommer – om de ens går att bygga färdigt – att leverera el som kostar mellan fem och tio gånger så mycket som solel i Portugal.

Från Portugal rapporterades förra veckan att solel vunnit upphandlingen av ny el till priset 14,76 euro/MWh. Det är mindre än 16 öre/kWh, och ett öre bättre än Brasiliens upphandling från i juli.

Priset i Norden under de närmaste åren är mer än dubbelt så högt som dessa priser på solel. Nya kärnreaktorer som byggs i Frankrike, Finland och Storbritannien kommer – om de ens går att bygga färdigt – att leverera el som kostar mellan fem och tio gånger så mycket. Till och med att driva existerande kol- och kärnkraftverk vidare kostar mer, ofta betydligt mer.

Mot denna bakgrund har de mest teknikkonservativa partierna i Sverige enats om att kärnkraften måste subventioneras mer. De räcker inte med att rektorerna slipper betala för stora olyckor. 

Utanför Sverige är slutsatserna annorlunda. Där vill man ha billig el. Därför byggs sol- och vindel ut fort. För tio år sedan hade världens kärnkraftverk tio gånger större generatoreffekt än världens solceller. Under sommaren 2019 har solcellerna drygt 25 procent större effekt än världens kärnkraftverk.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Kina har världens modernaste elsystem. Efter några år av världens största utbyggnad av sol- och vindel har Kina en större andel förnybar el är resten av världen. Men man har bara hälften så stor andel kärnkraft. Enligt IAEA har Kina inte rapporterat att man startat något reaktorbygge på snart tre år.

Europa kan förbättra sin industriella konkurrenskraft och sitt ekonomiska välstånd genom att bygga ut lönsam sol- och vindel. Solelverk byggs nu i Tyskland utan subventioner. För egenkonsumtion är solel lönsamt även i Sverige. Havsbaserad vindkraft i byggs i Nordsjön utan subventioner. I Norden byggs vindkraft utan subventioner eller trots att elcertifikaten bara är värda ett par öre per kWh efter 2020. 

Investerarna trodde att energipolitiken nu var stabil efter den energiuppgörelse som nästan alla partier i riksdagen stod bakom. Därför fick vi efter uppgörelsen snabbt investeringar som fördubblar produktionen av vindel i Sverige. De partier som hellre vill ha dyr kärnkraft måste därför skapa osäkerhet genom att visa att man inte längre står bakom uppgörelsen.

Ryssland har nu den enda reaktorleverantör som försöker sälja kärnkraftverk, närmast i samspel med Fortum i Finland. Det är, enligt IAEA, också bara i Ryssland som någon börjat bygga en kärnreaktor i år. Drivkraften är knappast att minska EU:s användning av fossil energi.

Det är ett viktigt framsteg att förnybar el kan konkurrera ut fossila bränslen för elproduktion. Men det är viktigare att förnybar el nu är billigare per energienhet än olja och ofta billigare än fossil gas. Detta betyder att förnybar el kan ersätta olja i transportsektorn och därmed minska koldioxidutsläppen inte bara i elproduktionen. 

El från nya kärnreaktorer är betydligt dyrare än fossil bränslen och klarar inte att ersätta fossila bränslen utan stora subventioner.

Bränsleproduktion från förnybar el gör också att man kan balansera elsystemet med denna bränsleproduktion – bränslen kan lagras och man producerar dem bara när elen är billig. Räcker det inte att minska bränsleproduktionen kan man ju också använda dessa bränslen för att producera el.

Det finns aktiva skribenter som fortfarande tror att kärnkraft kan rättfärdigas med energiargument. I en av de många artiklar som publicerats i den svenska kärnkraftkampanjen under de senaste månaderna uttryckte en tidigare IAEA-chef frustration över att kärnkraftens kritiker använde ekonomisk argument. Han vill att motståndarna ska använd emotionella argument istället (Dagens Industri 9/7).

Det är lätt att förstå. När kärnkraften skulle införas i världen hade man naiva föreställningar om reaktorhaveriers konsekvenser. Trots att man underskattade riskerna var den ekonomiska risken för reaktorhaverier avskräckande. Den svenska atomansvarighetsutredningen trodde inte att någon, utom möjligen staten, skulle investera i reaktorer om inte riskkostnaderna socialiserades. För att motivera sådan kostnadssocialism skrev man:

”Som framgår av det ovan sagda blir vi nödgade att ta atomkraften i anspråk – kosta vad det kosta vill – om vi inte vill acceptera en standardsänkning.” 

Detta, och många liknade, argument har därefter skrämt bort de som har ett samhällsekonomiskt perspektiv på energipolitiken från kärnkraften. 

Deutches Institut für Wirtschaftforschung publicerade nyligen en rapport där man gått igenom 674 reaktorprojekt i världen och hävdar att inget enda projekt varit företagsekonomiskt motiverat. 

Utvecklingen av kärnkraften i världen beskrivs i World Nuclear Industry Status Report och framtiden i antologin ”The Technological and Economic Future of Nuclear Power”.

Portugal har visat att härligt billig solel, på en öppen elmarknad utan subventioner kan ge medborgarna billigare el än fossilt och kärnkraft – med socialiserade kostnader för stor olyckor.

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.