Ledare

Göran Greider: Jag minns alla mina tidskrifter och hur de brukade röra vid mig

Publicerad 16 december, 2014

Dagens ETC

Jag hoppas att debatten om kulturtidskriftsstödet blir en vändpunkt. Så mycket pengar handlar det inte om. Men det handlar på djupet om vilken syn vi har på samhället, kulturen, politiken.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.

Göran Greider

Text

Jag hoppas att den debatt som nu brutit ut kring kulturtidskriftsstödet blir en vändpunkt. Så mycket pengar handlar det inte om. Men det handlar på djupet om vilken syn vi har på samhället, kulturen, politiken.

Den första kulturtidskrift jag prenumererade på var Lyrikvännen och det måste ha varit runt 1977 jag tog prenumerationen. Den landade i brevlådan i villaområdet i Vingåker och letade sig snart ner i källaren där jag hade mitt rum bredvid pannrummet. När jag tänker på Lyrikvännen tänker jag på det stora elementet i mitt rum som var så svårt att reglera; det måste ha varit tänkt som något slags torkrum. Spindlarna kom krypande genom källarfönstret när jag öppnade det. Lyrikvännen hade tunna, litet sladdriga sidor. När den damp ner var det som om modernismen avlade ett oväntat besök i den lilla orten. Apollinaire hälsade på mig, liksom Tranströmer och tusen andra okända poeter som trycktes i tidskriften.