Även om vi i Sverige just nu inte upplever så hög värme ser verkligheten helt annorlunda ut i Europa.  I flera länder är det redan varmare, eller väntas bli varmare, än vad det brukar vara. Torkan i Italien är den värsta på 70 år och nödläge har utlysts i fem regioner i norr. Vattennivåerna i floden Po som påverkar en tredjedel av jordbruket är så låga att det hotar 20-50 procent av produktionen. Po är Italiens längsta flod och rinner från Alperna i nordväst till kusten i öst.  Eftersom det inte kom tillräckligt med snö i vintras och våren var både väldigt varm och utan tillräckligt med regn har floden inte fyllts på och nu drabbas skördarna. På en del håll ser det ut som öken.  

Fler liknande rapporter kommer från Sydeuropa där lantbrukare har svårt att få tag på tillräckligt med vatten.  

I Storbritannien är det så illa att brittiska vädertjänsten Met Office för första gången någonsin utfärdat röd varning vilket bara görs vid extrem hetta. Brittiska folkhälsomyndigheten har också bedömt värmen som så pass allvarlig att det räknas som “nationellt nödläge”. 

Värme påverkar allt inklusive vår egen hälsa. Vi människor klarar inte av för höga temperaturer.  Socialstyrelsens ”Kunskapsguide” lyfter flera av riskerna. När det är varmt vidgas de ytliga blodkärlen och vi svettas, om man då inte dricker tillräckligt kan blodet bli tjockare och risken för blodpropp öka. Även hjärtat och andra organ får ökad belastning och de som har svårt att reglera kroppstemperaturen är särskilt utsatta. Till exempel små barn, gravida, de som har hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes.   

Varför vädret blir alltmer extremt handlar om människans påverkan på klimatet. Met Office, den brittiska motsvarigheten till SMHI, har kommit med en studie som visar att utsläpp av växthusgaser som orsakats av oss människor har lett till den här utvecklingen.  Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI bekräftar samma sak. Han säger till TT att utvecklingen är oundvikligt så länge jordens medeltemperatur fortsätter att öka.

– Det är viktigt att komma ihåg att det är människans påverkan som gör att värmeböljorna blir mer intensiva, säger han. 

Trots att forskningen talar ett allt tydligare språk är det få partier som tar frågan på allvar. Den nyligen avslutade Almedalsveckan i Visby, där partier brukar presentera förslag och visa vad de vill att valrörelsen ska handla om, var en stor besvikelse för klimatet.  

När SVT gjorde en genomgång av partiledarnas tal visade det sig att det fanns få förslag om hur utsläppen ska minska. Världsnaturfonden gav lägsta möjliga betyg på partiledarnas tal. Madeleine van der Veer från organisationen förklarar varför. 

– Jag säger noll. Det är helhetsintrycket. Vi måste titta extra på de partier som gör anspråk på stats­ministerposten och de lyfter i dag inte fram de här frågorna. Det finns ingen krisinsikt och inga politiska åtgärder för nollutsläpp, det blir nollbetyg, säger hon till SVT. 

Klimatkrisen är alltså mer akut än någonsin och våra politiker låtsas som om det regnar.