Vi samlas och talar om ett specifikt slags förtryck – det som utövas i namn av heder. Vi uppdaterar oss om den senaste forskningen, nya förslag, goda exempel från olika verksamheter eller andra länder, som Sverige kan lära av.
Här kan nämnas Norge och Storbritannien, som har en helt annan ambitionsnivå än Sverige, vad gäller att motverka tvångsäktenskap och även hämta hem unga som förs utomlands för att giftas bort. I Sverige verkar det svårare att mer seriöst motverka problemen. Konkreta förslag möts av osakliga anklagelser. Positionering istället för samarbete. När jag i somras på en forskarkonferens träffade norska experter inom polisen talade de om en tydlig framgångsfaktor i arbetet att hantera tvångsäktenskap som en fråga om mänskliga rättigheter, snarare än som kulturkonflikt.
En pappa mördas för att han inte vill kontrollera sina döttrar. En bror räddar sin syster från tvångsgifte eller från könsstympning. Forskning och många exempel visar att det sällan eller aldrig är så att en person är ensam mot en hel släkt. Hedersnormerna omfattar inte alla med en viss tro, från ett visst område eller släkt. Normer är dessutom föränderliga. Det finns inga nedärvda essenser eller folksjäl.
Medvetenheten om problemen har ökat de senaste decennierna, även om det fortfarande råder långt ifrån konsensus inom forskning och politik hur förtrycket på ett djupare plan ska förstås. Tillgången på skyddade boenden har ökat, handlingsplaner och riskbedömningsinstrument utvecklats. Enligt den senaste Jämställdhetsutredningen märks dock få tecken på att situationen för brottsoffren förbättrats. Hundratals miljoner har satsats, framförallt på utbildningsinsatser för professionella. Fortfarande får ideella krafter bära ett orimligt stort ansvar, också för denna grupp.
Förtryck och våld i namn av heder kan inte enkelt utbildas bort. Men lika lite som annat våld kan det reduceras till en fråga om ekonomisk ojämlikhet. Ett mer jämlikt, inkluderande och mindre segregerat samhälle med en likvärdig skola och tillgång till god samhällsservice är självfallet en viktig del i att generellt öka människors handlingsutrymme, minska religiösa fundamentalismens såväl som nationalismens dragningskraft. Men det sexualiserade våldet och kontrollen av andra människors liv och kroppsliga integritet försvinner inte nödvändigtvis genom socialism.
Makt i relation till kön, sexualitet, ålder och släktskap formas som andra strukturer av politiska och ekonomiska villkor på makronivå. Jag säger inte att de i alla sammanhang är viktigare än klass, men när de samverkar som de gör i upprätthållande av hedersnormer, kan effekterna bli oerhört kraftfulla. Ekonomiska styrmedel står sig slätt mot starka övertygelser om att släktens unga, särskilt flickor, är ett slags egendom vars sexualitet och handlingsutrymme måste kontrolleras för att upprätthålla männens heder.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Olika former av våld skiljer sig åt i dynamik, mönster, risker, omfattning. Våld i namn av heder har sina särskilda kännetecken och kräver en annan riskbedömning, överväganden om risk för tvångsäktenskap exempelvis, och ett delvis annat förebyggande arbete. Det kräver således särskilda insatser, precis som exempelvis sexuella övergrepp mot barn kräver särskilda kunskaper inom rättssystem, behandling och socialt arbete för att hantera. Som juristerna Eva och Christian Diesen konstaterar är barns rättssäkerhet lägre än vuxnas och särskilt gäller det sexuellt våld. Det måste vara möjligt att diskutera och förverkliga olika specifika insatser som våldsutsatta i olika livssituationer behöver, utan att göra det till en tävling om vilken grupp som är mest utsatt. Det tror jag även Fadime hade velat se.
