Thomas Martinsson: Fysisk tillgänglighet – vem bryr sig?

De flesta personer utan fysisk funktionsnedsättning tar tillgängligheten för given. De skulle bli vansinniga om en spårvagn gick förbi utan att släppa på dem, skulle gå i taket om kommunen inte lät dem gå i havet för att bada på sommaren eller kunna få komma in i en vallokal och förtidsrösta. 

Senast år 2010 skulle alla enkelt avhjälpta hinder vara undanröjda på publika platser. Så var det inte i Göteborg och sannolikt inte heller på någon annan plats i landet. Det har dessbättre pågått arbete i Göteborg sedan dess, med inventering och åtgärdande för att komma i mål… låt vara flera år försent. Kommunstyrelsen fick senast våren 2015 en lägesrapport. 80 procent av stadens 3 100 anläggningar var då inventerade fast det borde varit 100 procent. Några förvaltningar var i stort sett redan klara, till exempel SDF Centrum och Kulturförvaltningen. Mer pinsamt var det för andra förvaltningar, exempelvis SDF Lundby och SDF Örgryte-Härlanda, som inte ens hade kommit halvvägs. Vill nämnderna så är det snart gjort att komma ikapp!