Nu har vi en siffra. Nästan en miljard kronor. Det är vad regionerna har fått betala för digitala vårdbesök hos nätläkare som Kry, Min Doktor och Doktor 24.
Tidningen Dagens Medicin har sammanställt siffrorna för pandemiåret 2020 och de visar att våra gemensamma kostnader för den här typen av tjänster, via regionerna, nästan har fördubblats på ett år. Drygt 900 miljoner jämfört med drygt 500 miljoner 2019. Och det var i sin tur en fördubbling jämfört med året innan och året innan.
Kostnaderna exploderar. Som en aggressiv cancer i vårdkroppen. Och regionerna har ingen möjlighet att stoppa det. Varje gång någon ringer ett nätläkarföretag kostar det regionen 500 kronor. Handlar det om milda symtom får du tips och råd som du lika gärna hade kunnat få på 1177. Är det värre symtom som kräver fler åtgärder så måste du i alla fall besöka en fysisk vårdcentral eller åka in till akuten. Så någon avlastning för regionerna handlar det inte om.
Det har lappats och lagats i det ohållbara systemet. Regionernas avgifter till nätläkarna har sänkts gång på gång för att försöka strypa utflödet av pengar. Men eftersom fler och fler ringer så ökar kostnaderna. Och pengar försvinner ut från cancerbehandlingar, iva-vård och förlossningar till förkylningssymtom och halsfluss. Regionernas sjukvård förlorar makten över sjukvårdens viktigaste uppdrag, att prioritera efter behov.
Men nu har flera regioner tröttnat. Västra Götalandsregionen har flaggat för att den kommer att sluta betala för nätläkarna. Bara säga nej, nu är det stopp. Och ta kontroll över pengarna igen.
Det var som att hela vård-Sverige vaknade upp när det beskedet kom. Kan man göra så? Bara vägra. Nu säger Region Gotland att de vill göra samma sak. I Uppsala säger Malena Ranch (MP), ordförande i vårdstyrelsen till Dagens Medicin att ”regionen dräneras på resurser”. Och:
”Det dimper ner en räkning som vi ska betala och vi har inte möjlighet att följa upp vården och vi kan inte prioritera mot annan vård.”
Till och med privatiseringsvänliga Stockholm börjar se det ohållbara i systemet.
”Det är orimligt att så mycket resurser används till digital utomlänsvård. Det ger inte den kvalitet och den kontinuitet som många patienter behöver”, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna Starbrink (L) till Dagens Medicin.
I Stockholm har var sjätte invånare besökt en nätläkare under 2020. Det har kostat orimliga 364 miljoner kronor. I en region som har haft plågsamt svårt att hantera pandemin och som ligger efter i vaccinationen av riskgrupper. På den som säger att det inte finns ett samband vilar en tung bevisbörda.
Ett sätt att försöka tämja nätläkarbolagen har varit att tvinga dem att även starta fysiska vårdcentraler i alla regioner. Det förslaget fördes fram i utredningen ”Digifysiskt vårdval” som regeringen tillsatte för att öka tillgängligheten och likvärdigheten i vården. Utredningen menade att det skulle tvinga att nätläkarbolagen att ta ett större ansvar för hela vården. Nu har några av nätläkarbolagen faktiskt startat fysiska vårdcentraler. Men någon större likvärdighet har det inte blivit. I Stockholm fick Kry 10 000 patienter att snabbt lista sig på deras nyöppnade vårdcentral med väldigt tveksamma metoder. Framför allt lättare patienter, samtidigt som patienter med tyngre diagnoser, blivit kvar på regionens vårdcentraler.
I Uppsala har Doktor.se startat Centrumkliniken. Men trots att vårdcentralen nu alltså finns i regionen så fortsätter Doktor.se att räkna samtalen till appen som så kallad utomlänsvård, eftersom appen är registrerad i Sörmland. Varje månad skickas en ny faktura till Uppsala. Nu har regionledningen fått nog.
”Vi har satt ned foten. Vi betalar inte”, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör till Dagens Samhälle.
Nätläkarbolagen är uppenbart inte intresserade av att ta ansvar. De är intresserade av att maxa intäkterna. De hittar hela tiden nya vägar och slår sönder den offentliga vården på vägen. Som Magnus Isaksson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin och läkare på vårdcentral Tensta, säger: Sjukvården har förvandlats till en marknadsföringsjippo som uppmuntrar till onödig vårdkonsumtion. Och förlorarna i detta jippo är framför allt patienter i socioekonomiskt svaga områden och de med störst vårdbehov – äldre och multisjuka.
Det är klart att det handlar om tillgänglighet. En pressad sjukvård har svårt att vara tillräckligt tillgänglig. Det har nätläkarna utnyttjat. Och de tjänar stora pengar på det. Tillgängligheten måste bli bättre. Det måste finnas fler platser på sjukhusen och fler läkare på vårdcentralerna. När man är sjuk ska man inte behöva kämpa för att få vård. Och ett första steg för att fixa det är att göra som Västra Götaland. Sluta betala för nätläkarna. För vad fan får vi för pengarna egentligen
