Efter att ha sett Uppdrag Gransknings reportage om en havererad hemtjänst är det lätt att tappa modet helt. Två människor, totalt beroende av samhällets omsorg, vittnade om hur ständigt ny omsorgspersonal kom på hembesök för att snabbt göra sitt jobb och sedan dra vidare. Vid ett flertal tillfällen hade det dessutom blivit missar och ingen alls kom. Kvinnan i reportaget hade under två veckor haft 32 olika personer från hemtjänsten hemma hos sig! Ingen visste från en dag till en annan vem de skulle åka hem till på nästa arbetspass.
Uppgifterna bekräftades av hemtjänstpersonal och schemahandläggare. De beskrev en omöjlig situation där alla inblandade parter for illa. Reportaget gjordes i stadsdelen Bergsjön, Göteborg, men andra exempel med liknade situationer nämndes. Bristande kontinuitet ger sämre omsorg. Hårdare tidkontroll på personal ansågs vara botemedlet, bland annat med hjälp av appar – pressen och stressen ledde inte till annat än elände ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Men så visades även det positiva undantaget upp. Skönsmomodellen från Sundsvall. Och det var ju en fröjd att se kontrasten. Vad går då den så kallade Skönsmomodellen ut på? Enkelt förklarat: personalgruppen har givits förtroende och ansvar från sin chef att utforma vården på det sätt de anser blir bäst. Och vem kan bättre veta vad som är bäst än de professionella utövarna? Ingen i min värld. Frågan ställdes till brukarna av hemtjänst vad de själva ansåg var viktigast. Svaret var, föga förvånande, kontinuitet i möte med hemtjänstpersonalen. Att med andra ord ha så få olika personer hemma hos sig som möjligt. I reportaget såg vi nöjda brukare och nöjd personal.
Man jublar ju, både som medmänniska, skattebetalare och politiker, då detta system förutom den väsentligt höjda kvaliteten av vården kostar mindre än de ineffektiva ovan nämnda exemplen. Den här arbetsmodellen arbetas nu in i Sundsvalls kommuns övriga hemtjänstgrupper.
I både riks- och lokalmedia rapporteras det om personal i ett flertal personalkategorier som sagt upp sig inom den offentliga sektorn, främst då i de kvinnodominerande branscherna. Förutom att löner behöver justeras uppåt, så är den orimligt stressiga arbetsmiljön ett gissel som, nu om inte förr, måste tas på största allvar. För att behålla personal och kunna rekrytera ny.
Min uppmaning blir därför till berörda chefer och styrande: satsa på att låta personalen få förtroende att göra om och göra rätt. Ge samma chans till kreativ utveckling som hemtjänstgruppen i Skönsmon fick att styra upplägget av arbetet. I reportaget berättar en ur personalgruppen att det numera alltid är roligt att gå till jobbet, till skillnad från tidigare. Det måste väl ändå vara varje arbetsgivares mål att få höra från sina anställda.
