Maria-Pia Boëthius: Det är inte politikerförakt – det är förtvivlan

Alla i Sverige vet numera att Nya Moderaterna var en pr-bluff, Reinfeldt och Borg med en armé av pr-folk, som lånade av ”sossarna” för att ta makten och omstörta Sverige, vilket de lyckades med. Ingen vill gå med på att ha blivit lurad, vare sig allianskolleger, väljare eller journalister, så analysen uteblir. Moderaterna är nu främst i opposition mot sig själva, sin egen under åtta år genomdrivna politik. De flesta partierna har faktiskt gått med på att låta sig behandlas som varumärken – kapitalets nyordning – och sätter konkurrensen före ideologin, eftersom stormediernas sportpolitiska kommentatorer kräver det av dem. Vem vann? Nu gäller inte längre en övertygelse om det allmänna bästa utan hur man ska manövrera för att bli vinnare i konkurrensen om att toppa de sportpolitiska nyheterna. Och det alltmer sportpolitiska nätet

Att ha lyckats förvandla politiska partier till varumärken, med utomordentlig hjälp från det Idol-jury-liknande kommentariatet är en av pengamaktens främsta segrar, en dold framgång, som de politiska partierna inte ens själva verkar vara medvetna om, lika lite som den borgerligt/kommersiella journalistiken, som också dominerar public-service. Det politiska spelat är viktigast för dessa kommentatorer, det allmänna bästa verkar de inte ha hört talas om. I deras världsbild framstår det allmänna bästa, om de ens känner till ordet, som vänstervridet. Ännu en seger för pengamakten. The winner takes it all.