För väljarna kommer att ställa om, och betala för det.

Det märkliga är att detta fortsätter även efter Rysslands invasion av Ukraina. Krig – något som normalt brukar tvinga ekonomiska och politiska makter till förändring – har här bara blivit till en meningslös uppgradering av det militärindustriella komplexet. Som om Rysslands expansionism skulle hindras av fler stridsvagnar i ett Europa som redan är enormt överlägset i militär rustning och makt.

Frågan är vad det betytt för Ukrainas säkerhet? Och vad makten kommer att betyda om till exempel Moldavien angrips?

Den omställning som skulle kunna minska den fossila energimakten (som är Putins verkliga vapen) finns inte. I stället minskar EU-kommissionen målen för gassparandet. Nu ska den ner 15 procent, trots tidigare tal om en tredjedels minskning. I verkligheten ligger gasanvändningen bara några procent under tidigare års. Pandemins effekt på energi­användningen verkar faktiskt vara större än angreppskrigets på en grannstat.

Det vi borde se är snabba och gigantiska satsningar på sol, vind, lagring, värmepumpar och matproduktion. På gratis kollektivtrafik för att bromsa energianvändning, på kraftigt minskat flygande, på lägre hastighet på vägar. Men inte ens det enklaste av dessa åtgärder realiseras.

Det ger Putin en chans att öppna gaskranarna igen och göra beroendet bestående. Det riktigt skrämmande är att det inom Europas politiska ledning finns en tro på att det här handlar om business, att man kan förhandla med Putin, kanske bli ”realister” och acceptera en ockupation av östra Ukraina i utbyte mot gas.

Samma naiva syn på Rysslands politiska makt finns både bland liberaler och inom vänstern. Som om man kunde förhandla fred med en ledning som enbart kan behålla makten genom ökad nationalism, ökad revanschism och ökat förtryck av opposition. Med en ledning som kan ignorera sanktioner eftersom korruptionen finns överallt och eftersom man redan är en djup aktör i denna korruption.

Vi behöver förstå att Putin inte är en ledare som andra. Hela den maktsfär som finns runt honom är skapad på ett annat sätt än i andra diktaturer och korrumperade stater.

Det är KGB som styr Ryssland, om än med nya förkortningar bakom apparaten av ­kriminella affärer, globala handelsföretag, mediemakt och kontroll.

Jag fick av en vän boken ”Putins krets – maktkampen om det moderna Ryssland” ­skriven av Catherine Belton. Det är läsning på en nivå dit debatten sällan når. Det är en extremt detaljerad genomgång av hur KGB överlevde Sovjetunionens fall. Nätverket skyddades genom att det byggdes upp affärer och bolag som tvättade pengar och ordnade leveranser i ett sönderfallande system. Man byggde makt ihop med kriminella nätverk (­vilket spionorganisationer ofta gör) och övertaget ökade i takt med att nyliberalismen under Jeltsinfamiljens maktperiod inte klarade av att leverera annat än ökad fattigdom för de många och extrem rikedom för några få. 

När Putin från ingenstans så småningom kom till makten skedde det i praktiken genom en statskupp, där Jeltsins avgång ledde till att stora delar av den politiska breda eliten också förlorade sin makt samtidigt som oligarkerna, de få supermiljardärerna, förlorade kontrollen över företag, banker och media. Putins makt bygger inte på partier. Det är inte heller en vanlig historia om klasskamp där diktaturen skapas för att krossa folkliga försök till frihet. Det här är en historia om den grå ­organismen, det gigantiska nätverket av utpressning, mutor, övervakning och propaganda som får makten över själva statsapparaten. Det är inte desinformation och att spionera åt staten det handlar om, det är snarare som om Säpo hade den fullständiga makten i Sverige med ­partierna enbart som teaterkulisser.

Lägg till att propagandan styrs av en imperialistisk ideologi om den starkes rätt och en fascistisk syn på folk och nation. Det är inte konstigt att Rysslands ledning inte bryr sig om avtal eller att man bombar den hamn i Odessa som man just skrivit avtal om ska öppnas för veteexport.

Nej, det här har inget med Nato att göra – den ryska ledningen sprider gärna all världens konspirationsteorier (nu ­senast ­påståendet om ”Golden billion” där en ­miljard rika människor globalt påstås medvetet ligga bakom utrotningen av övriga sju miljarder och som mål har att roffa åt sig Rysslands råvarutillgångar) och kommer hitta på fler och fler, allt med ett enda mål: behålla makten över Ryssland.

Det är inget normalt land. Det är en makt styrd av ett nätverk som är beredd att offra det mesta bara den egna makten bibehålls.

Och det kan varken finnas demokrati, en verklig marknad, ett fritt företagande, en ­facklig makt eller ens en klassisk ­kapitalmakt i ett sådant samhälle. Allt är föränderligt och alla regler kan ständigt ändras bara det gynnar målet.

Nej, det handlar inte ens om Putin. I den grå organismen finns flera efterträdare i kö.

Så ska vi minska gasen med en tredjedel eller med 15 procent?

Vilket parti kommer svika först?

”Inte ställa om”?

Herregud.

Jo, vi kommer ställa om.

Hela kostnaden för haveriet med EU:s politiska kohandel med fossilmakten Ryssland kommer läggas på ­medborgarna direkt. Inte på företagen, inte på myndigheterna och inte i form av omfördelning från de rika till dem som behöver skydd.

Ja, vi kommer att cykla – inte för att det är bra för klimatet, utan för att ­priset för den fossila energin blir för högt.