Ledare. Ulrika Lindahl.

2018-06-16 06:00

Den ljusnande framtid – om du tillhör rätt klass

Det behövs ingen kriskommission. Alla svar finns redan där svart på vitt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Utanför fönstret dunkar högtalarna från studentflaken och lyckliga ungdomar i nya kostymer och vita klänningar skriker och firar att nu är det över. 12 år i skolan ska bli något annat. Framtiden ligger öppen.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det slår mig när jag lyssnar på festen att det är exakt 20 år sedan jag själv tog studenten. Och jag känner lite sorg när jag tittar på de hoppfulla ungdomarna. För på de här 20 åren har skolan förändrats, från att vara en av de mest likvärdiga i världen till att sortera eleverna efter det som kallas socioekonomisk bakgrund, alltså efter klass. Framtiden ligger inte lika öppen för alla.

De ungdomar som nu står på studentflaken runt om i landet har gått hela sin skolgång i den nya sorterande skolan. Skolverkets egna undersökningar av likvärdigheten visar att sedan 2000 har resultatskillnaderna mellan skolorna fördubblats. Och huvuddelen av de ökade skillnaderna beror på en ökad skolsegregation, alltså en ökad sortering av eleverna utifrån deras bakgrund.

Trots att det står i skollagen att skolorna ska vara likvärdiga och att skolorna ska kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar så är det i dag så att nästan var femte elev som går ur högstadiet inte ens är behörig till gymnasiet. För dem är vägen till den vita mössan och festen på studentflaken otroligt lång. För 20 år sedan var det bara fem procent av eleverna som gick i skolor där minst 20 procent av eleverna inte var godkända i kärnämnena. I dag är samma siffra 17 procent. Det finns skolor där 7 av 10 elever går ur nian utan behörighet till gymnasiet.

När en förväntansfull sexåring i dag börjar i förskoleklass så spelar familjebakgrunden, vilket jobb föräldrarna har, var de bor och var de kommer ifrån, mycket större roll för hur det ska gå i skolan än det var när jag som tandlös sexåring med rosa 80-talsbyxor i flanell klev in i skolan. Din klass, inte din egen förmåga, avgör var du hamnar. Hur har vi kunnat låta detta ske? Hur har vi kunnat svika barnen så fundamentalt?

Förklaringen stavas boendesegregation och framför allt det fria skolvalet. Resursstarka föräldrar väljer skolor till sina barn där andra resursstarka föräldrar sätter sina barn. Friskolorna lockar de resursstarka med högre betyg. Betyg som inte alltid är förankrade i vad eleverna faktiskt kan, enligt en ny studie gjord av Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.  Elever med sämre förutsättningar blir kvar på skolor som hamnar i en ond spiral. Stora behov, resurser som inte räcker till, lärare som flyr på grund av stor arbetsbörda, ännu större behov.

Den nuvarande regeringen har försökt att lappa och laga i ett trasigt system. Med satsningar på elevhälsa, fritidshem, skolbibliotek, mer undervisningstid för lärarna och en jämlikhetspeng som ska fördelas till de skolor som har störst behov.  Men allt det här är bara droppar i det jättehav som är det fria skolvalet och där varje våg leder till ökad segregation.

Omröstningen i riksdagen häromveckan om ett vinsttak för friskolekoncernerna visar vad det är vi står emot. Hela kapitalet. Det handlar inte om några entusiastiska utbildningsidealister. Det handlar om börsnoterade jättekoncerner med riskkapitalister i ryggen som kommer att göra allt för att säkra sin källa till vinst på skattepengar. Det blev ett nej till vinsttaket, trots att ingen kan blunda för att det är barnen som får betala för att skattepengarna försvinner och skolan segregeras.

Efter beslutet i riksdagen gick Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare, ut i media och sa att det är positivt att det kanske sämsta och mest skadliga förslaget under hela mandatperioden röstats ned. Varför det var så dåligt? Jo, för att det skapade en osäkerhet kring privata investeringar.

Det är väl inte så förvånande egentligen att en vd för Stockholms Handelskammare säger så här. Men det intressanta är att samma organisation bara en vecka tidigare publicerade en rapport om att 90 000 barn och unga i Sveriges mest segregerade stad riskerar att hamna i permanent utanförskap om inget görs, till exempel inom skolan. Handelskammaren föreslår en kriskommission med fokus på skolorna i de utsatta områdena för att bland annat titta på internationella erfarenheter.

Men det behövs ingen kriskommission. Alla svar finns redan där svart på vitt. Inget annat land i världen har en så avreglerad skolmarknad där skattepengar så fritt får gå till vinster. Och ingen annanstans ökar klyftorna så snabbt som i Sverige.

Det går inte att lappa och laga i ett sånt system. Det fria skolvalet måste bort. Att fortsätta att experimentera är alldeles för dyrt. Vi spelar med hela vår framtid. 20 år till på den inslagna vägen kommer att rasera den svenska skolan totalt.