Jag gillar att ha en analog kalender med hårda pärmar, riktiga papper och vettig layout. Jag vill liksom hålla det kommande året bokstavligt talat i mina händer. Bland alla högtider, namnsdagar och semestrar kan man hitta fantastiskt många temadagar. Vi har exempelvis Internationella musarmsdagen den 28 februari, en dag som antagligen är mest aktuell för i-landsmänniskor. Ett annat exempel är Sjusovardagen den 27 juli, som tydligen har sitt ursprung cirka 200 år före Kristus. True Story! Vi har även hela elva temadagar som är matrelaterade. De har en synnerligen varm plats i både mitt hjärta och mage. Det finns rätt många knasiga temadagar, men också en hel del viktiga. Dagar där man hedrar dem som har lidit av orättvisor, belyser olika sjukdomar och hyllar dem som har kämpat för mänskliga rättigheter. Men den viktigaste dagen under 2014, sedd utifrån ett globalt perspektiv var enligt mig den 15 november, Palestinas nationaldag.
Under hösten erkände den svenska regeringen staten Palestina. Med anledning av detta gratulerade kungen palestinierna på deras nationaldag i år. För oss svenskar är vår egen nationaldag oftast ingen big deal. Personligen hyllar jag hellre Sverige året runt, genom att kämpa för att behålla den öppenhet som den svenska kulturen är känd för. Men det känns ändå rätt gött att ha en nationaldag. Just in case liksom. Om någon i Sverige någonsin försöker förtrycka andra människor, kan jag under nationaldagen påminna vederbörande att sann svensk kultur bygger på medmänsklighet, solidaritet och en strävan att skydda utsatta människor oavsett vart de kommer ifrån. Och jag hade under vår nationaldag firat att jag därför aldrig kommer att behöva fly ifrån Sverige.