Nej, Zimbabwes regering gjorde inte detta av klimatskäl utan på grund av den havererade valutan och ekonomin.
Men för varje klimataktivist och tänkare finns det anledning att reagera. Känn på ordet. ”Klimatskatt”. Det låter både som något radikalt, genom att beskatta klimatförstörarna ska samhället skyddas, men också som något som många klimatdebattörer, både ekonomer och klimatforskare, säger är nödvändigt. Vi måste ”sätta ett pris på utsläppen” annars kommer de aldrig att minska.
”Det får inte vara gratis att förstöra.”
Jag har också tänkt så. Klimatskatter är politikens instrument för att vrida oss bort från den förstörande fossila ekonomin. Men jag tror inte det fungerar.
Jag tror tvärtom klimatskatt kan bli den där riktigt stora green wash-lösningen för politik och ägare av förstörelsens maskineri. Det är inte en slump att amerikanska oljebolag som Shell stöder klimatskatter. Även Kanadas smutsigaste oljesandsproducenter är för. Något är galet här.
Skatt är ett politiskt instrument som fungerar bäst när de många får det bättre och de få som har det bra betalar till de många.
Men en klimatskatt kommer vara något världens rika tvärtom kan acceptera eftersom den verkliga kostnaden sen skickas ner till den fattigare medborgaren. Det är inte de rika som idag har problem med dieselskatten. De har råd att tanka sina meningslösa SUV:ar och båtar och brumma vidare. Den bilpendlande löntagaren har däremot knappt råd och får svårt att klara en skattehöjning.
Även det faktum att det är de 10 procent rikaste som skapar mest utsläpp på jorden räcker inte som argument, de kommer nämligen kunna fortsätta med utsläppen även om de betalar mycket mer än den fattige som varken reser lika mycket eller köper lika mycket förstörande produkter.
Bilismen har inte minskat i Sverige genom bensin och dieselskatt. Däremot har den gett staten en intäkt som aldrig använts till det den borde göra. Minska bilismen. Om skatten gick till gratis kollektivtrafik, gratis elbilar eller betala cyklister, ja då skulle den kanske få effekt. Men ingen skatt på bränslet fungerar så.
En klimatskatt på produktion måste vara rejäl för att överhuvudtaget få effekt, det säger alla. Inte 50 kronor per ton, inte ens 500 kronor räcker. Det betyder att för alla stora producenter innebär klimatskatter antingen inget alls eftersom man genast får undantag för att rädda jobb och produktion, eller väldigt lite då man skickar notan vidare till konsumenterna.
En liten flygskatt drabbar inte flygbolagen. En stor flygskatt kan inte införas eftersom ekonomin havererar om inte alternativ till flyget redan har tagits fram.
Vi kan inte tänka bort att världen är global. (Vilket på flera sätt är ett historiskt framsteg för mänskligheten.)
Vi kan inte skatta bort klimathotet.
Vi kan förvisso använda både skatt och vilken mat vi äter som en del av en lösning, men den stora lösningen är något helt annat.
Investeringar i ren produktion, investeringar i koldioxidlagring, investeringar i ren energi.
De skatter som fungerar klimatpolitiskt är de som direkt går från förstörelse till räddning. Om vi inför skatt på smutsig mat måste det gå till stöd till billigare ren ekomat. Om vi höjer skatten på smutsig el (fast vi har ju gjort tvärtom i Sverige) måste grön el få bli billigare. (i dag betalar många mer för ren el än smutsig. Det är ju helt absurt).
Men det är inte så klimatskatter har använts. Utan till att stärka den generella statskassan (eller stadens ekonomi) och då blir det inte billigare för de som gör rätt. Men dyrare för de som kanske inte har råd att själv investera i ett klimatsmart alternativ.
Skatt är ett dubbelsidigt verktyg, använts det fel blir de flesta bara förbannade. När Bernie Sanders föreslog sin ”Wall Street Tax” i USA var han noga med att inkomsterna på finansspekulanterna skulle gå direkt till gratis högre utbildning för alla och pengarna skulle dessutom betala ner studielånen.
Vill man påverka produktionen är det smartare att förbjuda förstörelse än att skattevägen försöka locka företag att ”välja rätt”.
En skatt på energislösande hus innebär inte mindre utsläpp, däremot högre hyror. Men krav på energisparande (det vill säga investering från fastighetsägaren) ger på sikt motsatsen.
Så varför diskuteras just skatt som den stora lösningen från politiken i klimatfrågan?
Jag tror det handlar om att det är det instrument som finns kvar när nyliberalismen har gjort att varje försök att reglera motarbetas ideologiskt. Varför försök att styra kallas hot mot privat företagande och äganderätt. Och varje försök att använda offentliga sektorn till de massiva klimatinvesteringar vi verkligen behöver faller på den borgerliga ideologin att det offentliga ska minska. ”Marknaden” ska styra.
Resultatet blir till slut en flygskatt som inte handlar om att minska flygandet eller påverka utsläppen.
Det handlar om att visa viljan att göra det senare.
Men vi behöver inte visa mer goda intentioner nu.
Vi behöver göra.
