Ledare
Somar Al Naher: Dadgostar är för gravallvarlig
Dagens ETC
Det handlar inte om att kvinnliga politiker ska vara mer "trevliga". Problemet är snarare föreställningen – särskilt på vänsterkanten – att trovärdighet måste se så sträng ut.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Text
Vänsterpartiet ligger rätt i nästan alla sakfrågor. Flyktingar, arbetare, pensionärer, sjuka och kvinnor kan räkna med partiet. Karensdagen ska bort, sex timmars arbetsdag införas och välfärden stärkas, som Nooshi Dadgostar säger i partiledarintervjun i denna tidning.
Ändå är det något som skaver.
Dadgostar är skarp, påläst och konsekvent i sina budskap. Men hon är också något man på engelska kallar för en try hard. Hon anstränger sig så mycket att man nästan hör kugghjulen i strategimaskinen snurra.
När hon blev partiledare syntes hon på byggarbetsplatser iförd hjälm och gul väst. Partiet hamrade in budskapet: här är en partiledare som står på arbetarnas sida.
Väljare, framförallt män som bor i radhus, åker på charter och äter kalops på söndagar skulle vinnas. Flyktingar och kvinnor nämndes knappt.
Problemet var bara att opinionen inte rörde sig.
Nu verkar strategin delvis ha ändrats. Dadgostar syns mer på TikTok, tonen är lite lättsammare, mer personlig.
Men fortfarande finns samma känsla av att allt är noggrant regisserat.
Det är som om partiet hela tiden försöker spela rollen av sig självt.
I podden Café Bambino sade författaren Tone Schunnesson något som jag tror många känner igen. Hon konstaterade att vänsterns kvinnliga politiker ofta ser sura ut.
Det handlar förstås inte om att kvinnliga politiker ska vara mer "trevliga". Problemet är snarare föreställningen – särskilt på vänsterkanten – att trovärdighet måste se så gravallvarlig ut.
Och det är inte svårt att förstå varför. Kvinnor bedöms fortfarande hårdare än män.
Å andra sidan, de som ogillar kvinnliga vänsterpolitiker kommer ändå inte rösta på Magdalena Andersson (S) eller Nooshi Dadgostar bara för att de bär mörk kavaj och ser sammanbitna ut. Då kan de väl lika gärna vara sitt personliga jag?
Att många längtar efter en mer vital vänster syns i New Yorks val av politikern Zohran Mamdani. Han visar att det är en falsk motsättning att ställa glädje mot radikal politik, arbetare mot flyktingar, migranter mot amerikaner.
Text
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.