Ledare
Andreas Gustavsson: Bli inte förvånad, det är precis hit som den liberala kompassen pekar
PM Nilsson valde sin väg för länge sedan, en sammansmältning av liberalism och nationalism har varit hans målbild, skriver Andreas Gustavsson.
Bild: TT (montage)Dagens ETC
När valet står mellan försiktigt progressiv politik och en annan sorts politik som gagnar den elit som försörjer Timbros vd PM Nilsson, då väljer PM Nilsson alltid det senare alternativet. Även om det betyder nationalism.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Text
Det nya argumentet är att Sverigedemokraternas infasning som fullvärdigt regeringsparti är avgörande för att hålla Ryssland borta. Det är PM Nilsson som fortsätter sitt projekt att städa undan reservationer som andra liberaler kan tänkas ha mot att legitimera en politisk kraft som förbluffande ofta uppdagas ha exempelvis riksdagsledamöter som inte kan låta bli att bygga musealt omfattande samlingar med nazimemorabilia.
Denna gång menar han (Dagens Industri 5/12) att Tidö ”stängt en polarisering som påtagligt försvagade Sverige”. Polarisering är bra för Ryssland. Mindre polarisering är bra för Sverige. Mindre polarisering säkras genom att sluta kalla ett rasistiskt, splittrande parti för ett rasistiskt, splittrande parti.
Nej, mer raffinerad än så är inte logiken. Eller historieskrivningen gällande allt som passerat sedan 2022:
”Regeringen fick en stabil majoritet och polariseringen mellan SD och resten försvann. I likhet med alla andra nordiska länder integrerades det nya svenska nationalistpartiet i det normala demokratiska partisystemet.”
Det han gör är att dubba den regering som – trots att de snart mikroskopiska Liberalerna spritter lite halvhjärtat – är ofrånkomlig vid valseger, alltså att Tidö får fyra partier, en koalition och inte bara en uppgörelse.
PM Nilsson är slug. Det finns en anledning till att Ulf Kristersson (M) headhuntade honom till statssekreterare, och att näringslivet efter ålagillet rekryterade honom som vd till sin tankesmedja Timbro. Han är ett slags målsökande robot, utsänd för att spränga varje öppning som återstår för Socialdemokraterna ”och dess lydriken i pressen” att hävda att Sverigedemokraterna med alla partiets auktoritära impulser alltjämt gnager på just demokratin.
Varför inte samma upplägg i Frankrike (Nationell samling), Storbritannien (Reform) och Tyskland (AFD)?
”Sverige och västvärlden är mitt i en konfrontation med Ryssland och den kommer att förvärras”, skriver PM Nilsson. ”I försvaret av landet och våra allierade är vi ett lag och då gäller det att ta fasta på styrkor och inte skapa svagheter.”
Dessutom:
”När höga företrädare i gamla statsbärande partier beskriver nya partier som hot mot demokratin kan det i sig vara destabiliserande.”
Ja men visst, nu är det landsförräderi och putinism att opponera säger ifrån när Jimmie Åkesson (SD) föser hela borgerligheten framför sig mot en politik som har ytterst få, om ens några, gemensamma egenskaper med det som några få utrotningshotade liberaler orkar hävda är helt grundläggande för en liberal demokrati.
PM Nilsson stannar inte där. Tidös evolution är inte bara en nödvändighet, det är en inspiration som måste ringa starkt genom Europa. Varför inte samma upplägg i Frankrike (Nationell samling), Storbritannien (Reform) och Tyskland (AFD)? Förvisso har de tyska högerradikalerna grava problem med inte sympatisera med Kreml, men: ”Människor kan ändra sig och partier består av människor.”
Det här är liberalismen av idag.
Ett oändligt hav som bejakar råbarkad nationalism, bara brutet av några få kvarvarande öar (typ Dagens Nyheters ledarsida och L-företrädare som Jan Jönsson och stackars Fredrik Kopsch på Timbro).
PM Nilsson valde sin väg för länge sedan, en sammansmältning av liberalism och nationalism har varit hans målbild sedan 2014, redan då drillade han – som chef på Dagens Industris ledarsida – näringslivet att ”bjuda in SD” för att kunna kapitalisera och samtidigt – genom näringslivets goda inflytande – förvandla dem från högerextremister till något annat, snällare, kontrollerbart.
Nu, efter drygt ett decennium, låter han faktiskt ganska exakt som franska Le Pen-broilern Jordan Bardella.
Det är naturligtvis sorgligt.
Men också väntat.
Hit brukar ju den liberala – marknadsliberala – kompassen peka, till sist, när valet står mellan (försiktigt) progressiv och ekonomiskt utjämnande politik och den sortens politik som gagnar den elit som försörjer PM Nilsson.
Har du trott att en allians är möjlig?
Att liberaler skulle välja rödgrönt före nationalistiskt?
Att liberaler är något beständigt att luta sig mot i skarpt läge?
Hoppas inte.
Text
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
Detta kanske också intresserar dig
Filmstaden måste sluta fjäska för lyxtittarna
Grön omställning helgar inte medlen
Snåla Sverige borde ha stöttat nattåget till Schweiz
Han säger att han älskar Sverige, så ingen ska tro att han förtjänade att misshandlas
Stoppat arbete mot könsstympning – där ägde du allt socialisterna, Dousa