Stefan Löfvens förhandlingstaktik med Mjiljöpartiet verkar enkel: Miljöpartiet lägger sig i alla frågor där man vet att man inte har riksdagen bakom sig och får ministerposter i utbyte.

Men det är ett högt pris MP betalar.

Man ska nu rösta för fler Jas-plan.

Man ska rösta för nya motorleder. Snart kommer partiet tala om ”gröna motorvägar” precis som före detta miljöministern Andreas Carlgren (C).

Man får ingen tredelad föräldraförsäkring utan FP:s tredje pappamånad blir det man enas om.

Och man får ingen avstängd kärnkraft utom den som redan i praktiken är avstängd på grund av lönsamhets- och säkerhetsproblem.

Det omtalade S-beslutet att stödja alliansens och MP:s flyktingöverenskommelse betyder i praktiken inget alls. S har inget stöd för en annan, mer jobbaserad, flyktingpolitik och MP kan inte genomföra en mer human asylpolitik. Det är symbolpolitik som MP visar upp som en framgång.

Men märkligast är kanske att MP accepterar, ja rentav kräver att få stödja den pensionöverenskommelse som S och de borgerliga har. Detta är ett system de gröna kritiserat djupt eftersom pensionskapitalet idag skickas direkt till börsen och därmed inte kan delta i omställningen av landet till en mer klimatpositiv ekonomi.

Pensionsöverenskommelsen är det vapen alliansen haft för att stoppa offentliga gemensamma investeringar och stoppa annan styrning av pensionsfonderna än den som ger ”bäst avkastning”.

Nu stöder MP det.

Att kalla det en framgång är att devalvera det ordet till ingenting.

Men vad får MP när de förhandlar med Löfven?

Snart kommer ett paket om ”grön omställning” som kommer att bestå av många ord och inga pengar.

För de medlemmar som sett den gröna rörelsen som ett kritiskt parti som strävat mot en uthållig ekonomi och en annan syn på vad som är viktigt för oss människor, måste regeringsförhandlingarna upplevas som kalldusch på kalldusch.

Miljöpartiet har tagit klivet långt över S och befinner sig politiskt djupt i det borgerliga fältet när det gäller försvar, skola, ekonomi och familj.

Frågan är vad som är kvar av den varma politik man gick till val på.