Ledare. Somar Al Naher.

2020-08-03 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Aggressionen mot hemestrande stockholmare handlar om makt 

Många upplever en orättvisa när stockholmare köper dyra sommarstugor på Gotland vilket bidrar till att priserna trissas upp.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Under våren uppstod en konflikt på Gotland. Ön som varit relativt förskonad från corona ställdes inför ett ultimatum. Stänga ner för turism i syfte att bromsa smittspridning eller fortsätta hålla ön öppen för turister och ta riskerna. Intensiva diskussioner bröt ut på sociala medier, olika aktionsgrupper bildades, ett av dem med namnet ”Stoppa färjan”.  

Stämningarna eldades på av de fastlänningar som i strid med rekommendationerna fortsatte att åka till Gotland. Hatet ökade, föraktet mot stockholmare eskalerade.  

I grunden blottade krisen en gammal konflikt mellan rika Stockholm och ett fattigare land. Stockholmare har länge kallats för ”mavar” i folkmun, vilket betyder måsar på gutamål. Öknamnet för stockholmare kom efter att många upplevde 08:or som ett gäng måsar som ”skriker mycket och skiter ner”.  

Många upplever en orättvisa när stockholmare köper dyra sommarstugor på Gotland vilket bidrar till att priserna trissas upp medan gotlänningar inte har råd att köpa ett hus att bo i med sin familj.  

Redan när jag växte upp på Gotland var ojämlikheten påtaglig. ”Gotlänningar är fetast, fattigast och röker mest” löd en gång rubriken i lokaltidningen, grundat i någon SCB-undersökning. Den har etsat sig fast i minnet. 

Vi som växte upp utanför storstäderna märkte snabbt när ekonomin tröt. Genom åren är det många företag som har gått omkull eller övergett ön till förmån för lägre priser på arbetskraft utomlands. Gotlänningarnas löner är än idag lägre än genomsnittet i landet. 

De gotländska hushållen tillhör dem som har minst pengar att spendera. Låga löner och höga skatter tros ligga bakom de dystra siffrorna, enligt Åsa Lidström, skuldrådgivare på Region Gotland. 

Inte konstigt att klasskänslan blir påtaglig när Visby blir en del av överklassens party- och glamveckor som gårpå turné från Båstad till Visby och Saint Tropez.  

Och när Coronapandemin slog till så ökade givetvis spänningen mellan de som alltid kan flänga till olika platser, och de som bor kvar när tåget drar vidare.  

Fåröbor som jag talat med har under många år upprörts av utvecklingen. Turism ger visserligen en ekonomisk skjuts när besökare handlar i de lokala butikerna – men det är kortsiktigt. När husen köps upp av säsongsbesökare så går det inte att upprätthålla en året runt service, vilket i sin tur slår tillbaka mot dem som är bofasta.  

Dessutom går mycket av vinsterna av turismen tillbaka till fastlandet eftersom flera klubbar och restauranger ägs och drivs av fastlänningar.  

På Gotland är turismen just nu nästan på samma nivå som övriga somrar. Det har fått Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten att kalla situationen för ”lagom kul”.  

”Turistområdena är naturligtvis bekymmersamma, eftersom det är folk där som inte är vana vid att vara där. Samtidigt är sjukvårdsinfrastrukturen svagare”, sa Carlson, på en av myndighetens pressträff i början av juli. 

Gotlänningen Kärstin Sandberg säger till Hela Gotland att hon upplever den trängseln som uppstått under sommaren som jobbig. Hon vågar inte gå sina vanliga promenadrundor inne i stan och beställer matvaror på nätet. ”Vi gotlänningar skulle också vilja kunna åka till stranden, gå till glassbarer och annat. Vi blir berövade vår sommar”, säger hon. 

Coronaviruset har förvärrat den spricka mellan stad och land som fanns där långt innan pandemin tog sitt grepp om världen.