Kommentar. .

2014-05-28 11:46

Abrahamssons kroppshån avslöjar bristande vett

Det är helt klart ett tecken på bristande fantasi och argument att slå ner på folk utifrån deras utseende och kroppar, skriver Julia Skott, journalisten bakom boken Kroppspanik – Fett, lögner och sjukt onödig ångest.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Ibland säger folk att svordomar är ett tecken på dåligt ordförråd och bristande fantasi. Jag håller inte alls med – ett välsvarvat kraftuttryck kan vara ytterst tillfredsställande och verksamt.

Däremot är det helt klart ett tecken på bristande fantasi och argument att slå ner på folk utifrån deras utseende och kroppar. Det används ofta som något slags snabbkod för andra saker – för vi är ju tydligen alla överens om att tjocka människor är lata och korkade och dränerar de gemensamma resurserna både i vården och i haven. (Precis som vi förstås är överens om att vissa kläder innebär lägre utbildningsgrad eller intelligens eller feministiskt medvetande eller människovärde i största allmänhet.)

Det fascinerar mig att Maria Abrahamsson tycker att det är rimligt att dels över huvud taget påpeka MP-kvinnornas eventuella midjemått – hur hon nu tycker att hon kan bedöma det på en bild tagen ur ett märkligt grodperspektiv, på kvinnor i löst sittande kläder – och dels att använda det som något slags bevis på att de är ohälsosamma och dessutom hycklare som inte lever som de lär. Om de var riktiga miljöpartister skulle de leva magert och asketiskt och footprint-löst på fallfrukt och solsken och då skulle Maria Abrahamsson inte alls håna dem för den livsstilen istället.

Hon antar att hon kan säga sådana här saker och komma undan med det, eller i alla fall inte få mothugg från folk som spelar roll. Och det tragiska är att hon inte har helt fel. I det här fallet har hon ju faktiskt fått kritik för sitt bisarra utspel – om hon tycker att det är från vettigt folk kan vi ju bara gissa – men över lag är det både vanligt och accepterat att avfärda eller håna folk med kropp som huvudargument. Vi likställer övervikt med misslyckande, med låg intelligens och alla negativa saker som finns, och det är så få som ens blinkar eller protesterar när det görs.

Det är absolut fel när tidningar fokuserar på kändisars celluliter, graviditetskilon, ölmagar. Men det är ännu märkligare när någon tycker att även politikers kroppar är en viktig del av deras person, något som ska diskuteras och tas som ett led i hur rättrådiga de är.

Maria Abrahamsson må tycka att det är en lite kul-elak kommentar om några meningsmotståndare. (Hade hon sagt samma sak om det var en knubbig högerpolitiker som stod och lyckokramade sina kollegor? Klart hon hade, hon är ju bara orolig för deras hälsa gubevars.)

Jag tycker det är för jävligt. För fucking helvetes jävla skit-förjävligt.

Foto: Isa Diamant

 

Julia Skott 
Journalist och skribent. Skriver om kultur, media, politik, internet och annat lite varstans. Släppte förra året boken Kroppspanik – Fett, lögner och sjukt onödig ångest.