Krönika
Ann-Helen Meyer von Bremen: Saknade pusselbitar
ETC nyhetsmagasin
Vår miljö sätter sin prägel på oss, men där finns också ärftliga egenskaper. För den som aldrig träffat sin förälder blir de pusselbitarna okända.
Det är skribenten och inte ETC nyhetsmagasin som står för åsikten.
På en perrong i Köln förstod jag för första gången var mitt erbarmligt dåliga lokalsinne kom ifrån, från pappa. Jag var 20 år och träffade min far för första gången. Nu stod jag, min halvbror och min pappas fru och tittade på min pappa som knappt hade hittat till stationen och inte hade en aning om vilket pendeltåg vi skulle ta. Hans fru, som inte bara hade ett mycket stort hjärta, ägde även lokalsinne och styrde med van hand upp det hela. Hon hade fått övning.
Vi träffades bara några få gånger, min far och jag, men jag fick några fler viktiga pusselbitar som jag förstod kom från honom.
Leontine Olsbjörk har aldrig träffat sin pappa. Hon vet inte vilka egenskaper som hon kan ha ärvt av honom och det skapar ett tomrum. Hon är en av många som har en anonym donator som pappa. Hennes råd till föräldrar som fått barn med hjälp av donator är att tidigt börja prata om detta med barnet.
Välkommen till veckans tidning,
Relaterade artiklar
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
