Krönika. Gustav Gelin.

2019-05-28 16:58
Puffetikett
Dagens ETC

Fem skäl till att inte deppa ihop efter EU-valet

Det är lätt att känna sig uppgiven, rentav mörkrädd för den politiska utvecklingen på vår kontinent. Få anledningar finns att fira, men för den som gräver går det ändå att hitta några ljusglimtar i den blåbruna EU-valsdimman.

Gustav Gelin har spanat in fem anledningar att inte ge upp hoppet helt, för dig som har ett grönt hjärta som bultar på vänstersidan.

1. Den gröna vågen

Klimathotet gör sig dagligen påmint i vår vardag. Vi ser vitt ludd som yr runt i luften när träden förbereder sig för att dö, efter fjolårssommarens extremvärme. Vi upplever skogsbränder, översvämningar och smältande glaciärer. Vi läser FN-rapporter om en miljon arter som är på väg att utplånas från jordens historia. Och vi ser statistik över våra koldioxidutsläpp som bara fortsätter att öka trots att de borde upphört helt för flera generationer sedan.

I det läget borde varenda röst på ett parti som inte tar klimatfrågorna på högsta allvar egentligen vara ett misslyckande.

Men vi får försöka glädjas åt myrstegen ändå. Och i söndags var det flera rätt stora myrsteg som bildade små stackar av grönt hopp runtom i Europa.

I kontinentens största land fick de tyska gröna över 20 procent, där över en miljon väljare beräknas ha gått från kristdemokraterna CDU till De Gröna.

I länder som Finland, Irland, Nederländerna och Storbritannien ökade också partier som prioriterar klimatet (Samtidigt var den gröna vågen inte ens en krusning i östra delarna av Europa. Den djupa splittringen mellan rika och fattiga, väst och öst, inom EU märks nästan löjligt tydligt i klimatfrågan.)

Men sammanfattningsvis kommer den gröna gruppen i Europaparlamentet att öka med 17–18 platser och kan få en tung vågmästarroll i parlamentet. Det ger ändå lite hopp för de kommande fem åren.

2. Tokhögern mindre än befarat

Hela våren upprepades samma mantra om hur EU-valet var ett ödesval för demokratin. Om hur de högerextrema, nationalistiska och högerpopulistiska krafterna väntades ta över EU-parlamentet.

Nu blev det ju inte riktigt så kolsvart som befarat. Visst, det är svårt att försöka krysta ur sig något positivt om att demokratin segrade efter att de högerradikala grupperna ser ut att öka med över 20 mandat, och fyra av de fem enskilt största partierna i Europaparlamentet definierar sig som nationalister. Det är omöjligt att glädjas när Orbáns parti får över varannan röst i Ungern och ett Putin-vänligt, islamofobt och högerextremt parti blir allra störst i ett jätteland som Frankrike.

Men det är ändå en ljusstrimma i mörkret att tokhögern inte lyckades bli ännu större.

Dansk folkeparti går från största till femte parti och backar från fyra till ett mandat i parlamentet. Högerextrema FPÖ i Österrike backar ett mandat och på flera håll blev ökningen inte alls lika stor som väntat för de högerpopulistiska och nationalistiska partierna.

Allt handlar ju egentligen om förväntningar och tidsperspektiv. För fem år sedan hade det här valresultatet setts som en alarmerande katastrof för det öppna och någorlunda humana Europa. För fem veckor sedan hade många nog sett valresultatet som lättande. Då talades det om siffror uppåt 250 mandat för de högerradikala grupperna. Nu verkar de stanna på drygt 170.

3. Nazisterna backar

Att vi överhuvudtaget har livs levande nazister i Europas största folkvalda församling 2019 är ju fullkomligt bisarrt. Men de få som trots allt finns där har nu blivit några färre. Gyllene gryning i Grekland tappar ett av sina tre mandat och det tyska nazistpartiet NPD blev av med sitt enda mandat.

Flera av partierna på den allra yttersta högerkanten tappar också. I Nederländerna fick Geert Vilders nationalistiska Frihetspartiet, PPV, bara 3,5 procent och förlorar alla sina fyra mandat. Ungerska Jobbik tappar två av tre mandat, litauiska högerextrema Ordning och rättvisa förlorar sina två mandat.

4. Rött på iberiska halvön

Spanjorer och portugiser har inte riktigt hängt med i den mediala berättelse som resten av Västeuropa försökt skapa kring EU-valet. Den där om att valet handlar om antingen en nyliberal Macron eller en halvfascistisk Orbán. I Spanien gick i stället Pedro Sanchez socialdemokrater, PSOE, fram med nästan 10 procent och blev överlägset största parti med 20 mandat. Även Podemos ökar ett mandat.

Och i Portugal är socialisterna alltjämt största parti och ökar ett mandat, liksom vänsterblocket, Bloco de Esquerda.

I Nederländerna går kommissions-toppkandidaten Frans Timmermanssocialdemokratiska arbetarparti fram kraftigt, och dubblerar mandaten från tre till sex.

Även i Cypern och Malta gör de röda partierna bra val och ökar procentuellt, men inte sett till de få mandat som småländerna har.

5. Valdeltagandet ökar

För första gången någonsin ökar valdeltagandet i EU-valen. Sedan det första valet till Europaparlamentet genomfördes 1979 har valdeltagandet gått stadigt nedåt, från 62 procent till historiska bottensiffran 42,6 procent i förra valet 2014. Men i år vände alltså trenden, ordentligt, när 50,5 procent av de röstberättigade EU-medborgarna gick till valurnorna. Det är den högsta siffran i EU-valet sedan 1994.

Det är givetvis en ganska svag legitimitet för demokratin då bara hälften av befolkningen väljer att använda sin röst, men det måste ändå anses positivt att trenden går uppåt.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Gustav Gelin
Gustav Gelin 

Reporter på Dagens ETC.