Klimat.

2018-04-05 12:10
Nio månader efter att Mosul befriades från IS är staden fortfarande täckt av 8 miljoner ton damm, blandat med oexploderad ammunition och annat avfall. Bild: Felipe Dana/AP
Nio månader efter att Mosul befriades från IS är staden fortfarande täckt av 8 miljoner ton damm, blandat med oexploderad ammunition och annat avfall.

Svårt att kartlägga krigets miljöpåverkan

Efter att den sista kulan avfyrats och fredsförhandlingar inletts är det mycket som återstår att städa upp efter ett krig. Men den miljöförstörelse som väpnade konflikter för med sig är svår att kartlägga, samtidigt som ansvarsfrågan är känslig.

Slaget om Mosul innebar nio månaders hårda strider, tusentals döda och hundratusentals flyktingar. Den stad som irakiska och kurdiska styrkor till slut återtog från IS i juli förra året var i stort sett söndersmulad. Fortfarande täcks staden av cirka åtta miljoner ton damm och bråte blandat med oexploderad ammunition och potentiellt farliga ämnen, enligt FN:s miljöorgan UN Environment, som tillsammans med irakiska myndigheter nu har börjat skissa på planer för hur avfallet ska hanteras.

– Det handlar om en ofantlig mängd stoft som kan innehålla asbest och andra kemikalier, en riktig mix. Den första utmaningen är att hitta ett sätt att ta hand om det på ett säkert sätt och återvinna det som går, säger David Jensen på UN Environment, som leder organisationens arbete med miljö och fredsbyggande.

”Mjuk” fråga

I samband med krig och väpnade konflikter hamnar miljöförstörelse av förklarliga skäl oftast i skuggan av de humanitära konsekvenserna. Men UN Environment har jobbat med frågan sedan slutet på 1990-talet och i december förra året antog FN:s medlemsländer en resolution om att begränsa och hantera föroreningar som uppstår i samband med konflikter eller terrorism.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Wim Zwijnenburg på den holländska fredsorganisationen Pax hoppas att det kommer leda till ett ökat intresse för frågan.

– De människor som påverkas känner inte att deras röster blir hörda. Miljön anses vara en ”mjuk” fråga, något som alltid får lägst prioritet. Men vi försöker visa att det spelar en större roll än de flesta inser, säger han.

På Pax var det först i samband med USA:s invasion av Irak 2003 som man började uppmärksamma problemet. De irakiska människorättsaktivister som organisationen hade kontakt med uttryckte oro över krigets miljöpåverkan, framför allt de långsiktiga hälsoeffekterna av olika typer av ammunition.

När kriget i Syrien trappades upp bestämde sig Pax för att försöka kartlägga miljökonsekvenserna från början, berättar Wim Zwijnenburg. Men det var lättare sagt än gjort. Kontakter på plats har visserligen observerat saker som kan vara av betydelse, säger han, och radar upp några exempel: tusentals småskaliga oljeraffinaderier som människor startat för att få tillgång till bränsle; avskogning kring staden; förbränning av giftigt avfall.

– Men all information är anekdotisk. Det är svårt att avgöra hur stora problemen är och vad de har för påverkan. Samtidigt kan det åtminstone vara bra att dokumentera vad som händer eftersom det aldrig gjorts tidigare.

David Jensen tycker att bevakningen av miljöeffekterna av krig generellt måste bli mer systematisk.

– Det är viktigt att använda sig av både satellitdata, provsvar från fältet och information från människor på plats så att man i realtid kan se vad som händer och skapa en historik av förstörelsen.

Otydliga samband

Annica Waleij är senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut och har länge forskat just kring väpnade konflikter och miljö. Enligt henne är en av utmaningarna med att utvärdera miljöpåverkan av ett krig att det inte alltid finns kvar dokumentation från tiden innan våldsamheterna brutit ut.

– Om man inte vet hur det såg ut innan är det jättesvårt att säga vad som beror på konflikten. Balkankriget är ett bra exempel på det. Där har kemiska analyser visat att en stor del av föroreningarna man såg efter kriget fanns där redan innan, på grund av industriverksamheten som pågått sedan tidigare.

David Jensen håller med om att det kan vara svårt att särskilja vad som skett innan och efter en konflikt. Men i det stora perspektivet spelar inte det någon roll, anser han.

– I en situation som till exempel handlar om förorening, vad skulle det innebära för saneringsarbetet om du delar upp det i ett före och efter konflikten? Skulle du bara städa upp det som har ett samband med konflikten?

”Politiskt känsligt”

Samtidigt verkar det vara just den frågan som gör att miljön hittills inte prioriterats högre.

– Det är politiskt känsligt eftersom det handlar om staters ansvar. Om man har sprängt sönder kemikaliefabriker eller skjutit missiler som innehåller utarmat uran är frågan vem som sedan ska betala för att städa upp det, säger Wim Zwijnenburg.

Länder som har drabbats av krig har sällan de resurser som krävs för att hantera föroreningarna och andra stater som varit inblandade är ofta snabba att avsäga sig allt ansvar, menar Wim Zwijnenburg.

Miljöförstörelsen i sig försämrar dessutom krigsdrabbade länders förmåga att återhämta sig, säger Annica Waleij.

– Det är svårt för både djur och människor att leva på en plats där byggnader har rasat, träd huggits ner och vattnet inte är rent.

– Sårbarheten kan också öka av att vara beroende av det internationella samfundet och givarkonferenser där FN:s medlemsstater lovar att man ska få pengar för att bygga upp landet. Man hamnar i en utsatt ställning som kanske inte är så rolig. Och i korruptionsdrabbade länder kan biståndet som det internationella samfundet pumpar in hamna på fel ställen.

Läs vidare på nästa sida: Så påverkas miljön av krig

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter