Klimat.

2021-01-28 07:00
  • Enligt en uppmärksammad undersökning har minst två miljoner svenskar skadliga nivåer av PFAS i dricksvattnet.  Bild: Shutterstock
    Enligt en uppmärksammad undersökning har minst två miljoner svenskar skadliga nivåer av PFAS i dricksvattnet.
  • Sverige har i jämförelse med andra länder inte varit lika progressiva när det gäller förbud, enligt Kristina Volkova Hellström. Bild: Privat
    Sverige har i jämförelse med andra länder inte varit lika progressiva när det gäller förbud, enligt Kristina Volkova Hellström.
  • Enligt Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket,  bör PFAS tas på stort allvar.  Bild: Privat
    Enligt Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket, bör PFAS tas på stort allvar. 
Puffetikett
Dagens ETC

Miljöforskare: Förbjud användningen av PFAS

Miljontals svenska hushåll har, enligt det riktvärde EU:s livsmedelsmyndighet tagit fram, hälsofarliga nivåer av industrikemikalierna PFAS i dricksvattnet. Dricksvattenexperter kräver nu skärpt lagstiftning.

– Vi bör omedelbart förbjuda användningen av samtliga PFAS, säger miljöforskaren Lutz Ahrens vid SLU.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

PFAS är ett samlingsnamn för fler än 4 700 industriellt framställda kemikalier. Många av dem lagras i människor och djur och bryts aldrig ner i naturen. Därför kallas de ofta för ”evighetskemikalier.” Förra året presenterade den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, ett nytt hälsobaserat riktvärde för fyra olika PFAS.

Riktvärdet är ett mått på hur mycket en människa kan få i sig av dessa ämnen från samtliga källor, inte bara dricksvatten, utan att riskera negativa hälsoeffekter. Efsas föreslagna värde ligger på 4,4 nanogram (ng) per kilo kroppsvikt och vecka. Översatt till Livsmedelsverkets (SLV) tidigare sätt att räkna ut vilka halter som är acceptabla i dricksvatten skulle det motsvara 0,38 ng per liter. SLV:s rekommenderade åtgärdsgräns ligger på 90 ng per liter – för elva olika PFAS.

– Sänkningen jämfört med tidigare riktvärden är oerhört kraftig vilket tydligt visar att PFAS är en grupp ämnen som behöver tas på stort allvar, säger Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Enligt en uppmärksammad undersökning som Naturskyddsföreningen presenterade i höstas har minst två miljoner svenskar för mycket PFAS i dricksvattnet, enligt Efsas senaste riktvärde.

– Vår undersökning redovisar endast halterna för de fyra PFAS Efsas gränsvärde gäller för. Skulle vi räkna med halterna av de andra sju PFAS som också mäts i vattnet blir de totala halterna mycket högre, säger Kristina Volkova Hellström som gjort Naturskyddsföreningens undersökning.

Nytt dricksvattendirektiv

Den 12 januari i år trädde EU:s nya dricksvattendirektiv i kraft. Direktivet utgår inte från Efsas hälsobaserade riktvärde, utan fastställer ett bindande gränsvärde på 100 ng per liter – för 20 olika PFAS. Direktivet är ett så kallat minimidirektiv, vilket innebär att medlemsländerna kan införa strängare regler nationellt.

– Livsmedelsverkets målsättning är att införa nationella strängare krav för PFAS i dricksvatten än vad direktivet anger, säger Sandra Strandh.

Fog för oro

Som grund för arbetet har SLV genomfört en enkätundersökning för att se vilka PFAS som är vanligt förekommande i svenskt dricksvatten. Även Efsas riktvärde utgör, enligt Sandra Strandh, ett underlag i arbetet.

– Vi måste också titta på vilken reningsgrad i vattenverken som är praktiskt möjlig. Vi kan inte ha ett gränsvärde  som inte ens går att uppnå i vattenverken.

Enligt Kristina Volkova Hellström är det ”väldigt ovanligt” att svenska vattenverk renar för PFAS.

– Det rör sig främst om platser där halter över SLV:s åtgärdsgräns har upptäckts, säger hon.

Den vanligaste metoden är kolfilter, vilket är ganska kostsamt. Men det finns minst fem olika reningsmetoder, och det går att få bort all PFAS ur vattnet, enligt Michael Ohlsson, dricksvattenexpert med över 30 års erfarenhet av vattenrening.

– För kommuner gäller det att snabbt utreda bästa möjliga teknik. Vattenverken är mycket ansvarsfulla och vill rena vattnet.

– Men ämnen som PFAS bör förbjudas och snarast möjligt fasas ut från marknaden, tillägger han.

Lutz Ahrens är docent i organisk miljökemi vid SLU och forskar bland annat på PFAS. Han anser att vi bör vara ”oroade, men inte drabbas av panik”.

– Vi genomförde nyligen studie på nivåerna av PFAS i svenskt dricksvatten. Inget av proverna översteg Livsmedelsverkets föreskrivna värde på 90 ng per liter. Men vi bör ta problemet på allvar och minska nivåerna av PFAS i dricksvatten så mycket som möjligt. Vad vi omedelbart bör göra är att förbjuda användningen av samtliga PFAS, säger han.

Hälsa och politik

Sverige var ett av de första länderna i världen med striktare regler kring PFAS i dricksvatten, men har inte varit lika progressiva när det gäller förbud, enligt Kristina Volkova Hellström.

– EU har satt ett PFAS-förbud som ambitionsnivå i sin nya kemikaliestrategi. Vi anser att Sverige måste gå före med ett nationellt förbud. Just nu ligger Sverige långt efter många andra länder som exempelvis Danmark, där man åtminstone har infört ett förbud mot PFAS i matförpackningar. I Sverige finns inga sådana förbud, säger hon.

Efsas vägledande riktvärde för PFAS tar ingen hänsyn till kostnader för att exempelvis rena dricksvatten.

– Vi förstår att SLV och EU, förutom hälsoeffekterna, också måste ta hänsyn till ekonomiska och tekniska aspekter. Men vi menar att man då måste vara tydlig och separera ”hälsobaserade riktvärden” från ”politiskt beslutade gränsvärden” för dricksvatten.

Naturskyddsföreningen anser att SLV borde presentera ett svenskt hälsobaserat riktvärde för dricksvatten så snart som möjligt, medan man förhandlar fram nya lagliga nivåer för Sverige.

– Det kan vägleda kommuner så att de genast kan åtgärda dricksvattentäkter på platser där nivåerna enligt den senaste vetenskapen är för höga.

Senast i januari 2023 ska EU:s dricksvattendirektiv vara implementerat och svenska gräns­värden för PFAS vara fastställda.

PFAS

PFAS (högfluorerade ämnen, förkortningen står för ”poly- och perfluorerade alkylsubstanser”) är en grupp på över 4 700 industriellt framtagna kemikalier som är vatten- och smuts­avstötande.

De används som ytbehandling i många produkter, som kläder, skor, matförpackningar och stekpannor. De finns i brandskum och skidvalla, skönhets- produkter, möbeltyg och elektronik.

De PFAS som hittills undersökts har allvarliga effekter på hälsa och miljö. Två av dem – PFOS och PFOA – är, med vissa undantag, förbjudna globalt, men de PFAS som ersatt de förbjudna kemikalierna har visat sig vara lika skadliga.

Efsas nya riskbedömning av PFAS är baserad på epidemiologiska studier, det vill säga statistisk korrelation mellan PFAS i människors blod och deras hälsotillstånd.

Den största källan till PFAS är för de flesta mat och dryck. Människor får även i sig PFAS via inandning och hudupptag.

Enligt WHO får högst 20 procent av totalt dagligt intag av PFAS komma från dricksvatten.