Klimat.

2019-05-20 11:30
Ett forskarteam från Australien kan för första gången visa hur plastföroreningar påverkar havens allra minsta organismer. Specifikt cyanobakterien prochlorococcus, världens minsta och vanligaste syrebildare. Bild: Gemunu Amarasinghe/TT
Ett forskarteam från Australien kan för första gången visa hur plastföroreningar påverkar havens allra minsta organismer. Specifikt cyanobakterien prochlorococcus, världens minsta och vanligaste syrebildare.
Puffetikett
Dagens ETC

Forskare slår larm om plastskräpet i haven

En ny studie visar att kemikalier som läcker ut från plastskräp i haven skadar bakterien prochlorococcus som skapar det syre vi andas. Bakterien är också en viktig del av den marina näringskedjan.

Många har sett bilder på delfiner och havssköldpaddor på väg mot svältdöden med plastskräp om nosen eller uppskurna valmagar fulla av plast. Att fiskar och andra havsdjur misstar mikroplaster för plankton är också känt. Nu visar ett forskarteam från Australien för första gången hur plastföroreningar påverkar havens allra minsta organismer. De har studerat den lilla cyanobakterien prochlorococcus, den minsta och vanligaste fostosyntesiserande organismen på jorden.

–  Dessa små mikroorganismer är av avgörande betydelse för den marina näringskedjan, de bidrar till kolcykeln och antas producera upp till 10 procent av allt syre i världen, säger studiens huvudförfattare Sasha Tetu, forskare vid Macquarie-universitetet i Australien, till The Independent.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Så vart tionde andetag du tar är tack vare dessa små liv. Ändå vet vi nästan ingenting  om hur havsbakterier, som prochlorococcus, påverkas av mänskliga föroreningar.

Hela ekosystem kan påverkas

För att ta reda på mer exponerade forskarna två stammar av bakterien för kemikalier som läcker från plastpåsar och mattor av pvc-plast.

Studien visar att kemikalierna allvarligt skadar bakteriens tillväxt och fotosyntetiska fömåga samt leder till genförändringar.

– Våra resultat visar att plastföroreningar kan ha utbredd påverkan på ekosystemen, bortom de kända effekterna på makroorganismer som sjöfåglar och sköldpaddor, säger Sasha Tetu.

Trots ökad medvetenhet väntas mängden plast i haven inte minska, tvärtom antas haven innehålla mer plast än fisk år 2050.

– Om vi inte gör något åt plastskräpet kan mängden prochlorococcus minska, vilket kan påverka andra organismer som är beroende av prochlor­ococcus som föda, säger forskaren Lisa Moore, medförfattare till studien, enligt The Independent.

Andra forskare menar att uppvärmningen av haven kan medföra att bakterien blir vanligare och mer utbredd.

Specifika koncentrationer

Studien har begränsningar, framhåller fortskarna. Experimenten motsvarar inte specifika koncentrationer av plast i havet, utan är utformade för att bättre förstå effekterna av plastföroreningar på mikroorganismer.

– Men det är möjligt att prochlorococcus i haven redan påverkas när de utsätts för läckande kemikalier från plast, säger Lisa Moore.

Nästa steg i forskningen blir att utföra tester i havsmiljön.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Plastskräpet

Plastföroreningar är ett globalt hot mot de marina ekosystemen.

Plasten läcker ut olika kemikalier i vattnet.

En ny studie från Macquarie-universitetet i Australien visar att cyanobakterien prochlor­ococcus skadas av vanliga plast­kemikalier. Bland annat minskar bakteriens förmåga att skapa syre genom fotosyntesen.

Prochlorococcus är jordens vanligaste fotosyntetiserande organism, med en biomassa som är dubbelt så stor som hela mänsklighetens totalvikt.