Klimat.

2019-11-12 09:45
”2020 ska det granskas hur de sköter sina investeringar sett till biologisk mångfald och skogskövling, exempelvis i Amazonas. 2021 ska det granskas sett till fossila bolag”, säger  finansmarknadsminister Per Bolund (MP)  om AP-fondernas investeringar. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
”2020 ska det granskas hur de sköter sina investeringar sett till biologisk mångfald och skogskövling, exempelvis i Amazonas. 2021 ska det granskas sett till fossila bolag”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) om AP-fondernas investeringar.
Puffetikett
Dagens ETC

Bolund ryter till mot AP-fondernas fossilinvesteringar

AP-fonderna har investerat 15 miljarder kronor i de allra värsta klimatförstörarna. Trots att det sedan förra årsskiftet finns nya regler för investeringar ska vara hållbara.

”Om fonderna inte förstår regeringens signaler kan vi behöva rekrytera nya styrelser”, säger finansmarknads­minister Per Bolund (MP).

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Dagens ETC granskade nyligen hur stora investeringar som AP-fonderna har gjort i fossila bolag som släppt ut mest koldioxid de senaste drygt 50 åren. Det handlar om bolag som Exxon, Chevron och BP. Tillsammans står de för mer än en tredjedel – 480 miljarder ton – av världens totala utsläpp.

Men när AP-fonderna summerade första halvåret hade de fortsatt nästan 15 miljarder kronor investerade i just dessa bolag. Trots att Första till och med Fjärde AP-fonderna sedan årsskiftet styrs utifrån ett nytt ramverk som lägger mer fokus på ansvarsfullt ägande, med högre ambitionsnivå vad gäller hållbarhet.

– Vi sätter ramarna och de är nu extremt tydliga. Det är en föredömlig och ansvarsfull förvaltning som gäller, sa finansmarknadsminister Per Bolund (MP) när regeringen lagt sitt förslag.

Budskapet tycks inte ha gått fram.

Sett till rapporterna så anser till exempel Första AP-fonden att det är ansvarsfullt att ha 346 miljoner kronor i brasilianska oljebolaget Petrobras, medan Andra AP-fonden placerar 50 miljoner i australisk-brittiska kolbrytaren BHP Billiton, Tredje AP-fonden 1 072 miljoner i nederländska Royal Dutch Shell och Fjärde AP-fonden 857 miljoner i amerikanska ExxonMobil.

Varnar för konsekvenser

Dagens ETC frågar Bolund om han i dag anser att ramarna är tillräckligt tydliga, givet hur AP-fonderna väljer att placera svenskarnas pensionspengar.

– Det beror på hur man ser det. AP-fonderna förvaltar 1 800 miljarder, så dessa 15 miljarder är på sätt en försvinnande liten del, säger han till Dagens ETC.

– Men samtidigt ska investeringar ske på ett ansvarsfullt sätt. Men det kan inte göras i en handvändning. Vi har att göra med en trögrörlig investeringsmassa.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Förklara det där med trögrörlig investeringsmassa för vanligt folk som inte vill att pensionspengar ska gå till fossila bolag.

– Vissa investeringar är långsiktiga och löper över decennier. Att bara sälja av kan då hota avkastningen. Dessutom kan marknaden på global nivå påverkas negativt om man gör det för snabbt.

– Men jag vill betona att vi i Miljöpartiet är otåliga. Redan finns en ny lagstiftning på plats, sannolikt den hårdaste i världen. Så ja, vi förväntar oss tydlig omställning bort från de företag som förstör vår planet. Det finns även med i Januariöverenskommelsen att att det ska göras en utvärdering hur det här utvecklas. AP-fonderna har luppen på sig. Det vet de om.

Du har tidigare uttryckt dig skarpt om AP-fondernas investeringar. Som att det är ”stötande” att ha pengar i bolag som utvecklar pipelines i USA. Men är du verkligen säker på att ditt budskap gått fram till AP-styrelserna?

– Jag har upplyst dem väldigt tydligt. De känner till att det finns ny lagstiftning. 2020 ska det granskas hur de sköter sina investeringar sett till biologisk mångfald och skogskövling, exempelvis i Amazonas. 2021 ska det granskas sett till fossila bolag. Om det inte händer något måste regeringen gå vidare med saken.

Vad betyder det?

– Om de inte förstår regeringens signaler kan vi behöva rekrytera nya styrelser, som här bättre förståelse för vad vi förväntar oss. Det är en väldigt konkret möjlighet som vi har. Jag förväntar mig att det ska ske stora förändringar.

AP-fonderna talar gärna om värdet av aktiv ägarstyrning. Att de med sina miljarder kan påverka företag att satsa på förnybart, för att ta ett exempel. Men finns det egentligen någon sådan dokumenterad effekt, där svenska pensionspengar styrt om verksamheter?

– Det är svårt att utvärdera, eftersom det finns en brist på transparens, och kopplingarna är inte alltid självklara mellan vad som blivit sagt och vad som sedan gjorts. Men vi kräver att AP-fonderna ska vara väldigt tydliga med den investeringsprincip som gäller framåt. Det kan inte bara vara dialog som gäller år efter år. Då gäller det istället att kliva av. Som att BP sedan decennier vill kalla sig Beyond Petroleum men fortfarande investerar tungt i att utvinna nya fossila bränslen. Att fortsätta med dialog i sådana fall är inte tillräckligt handlingskraftigt.

Miljöpartiet ville gå snabbare fram, menar Bolund. Men andra partier var inte lika intresserade av ett kategoriskt stopp för fossila investeringar. Det nya regelverket är en kompromiss.

– Vi måste ta de steg som är möjliga här och nu, säger han.

Det kommer rapport från rapport, bland annat från engelska centralbanken, som varnar för att fossila investeringar är högriskprojekt. Klimatkrisen kommer att orsaka helt nya ekonomiska förutsättningar. Kan du förklara att AP-fonderna ändå ligger kvar med miljarder i bolag som i princip bara har fossil verksamhet?

– Vi ser vad som händer på energimarknaden när investeringar i kolkraft sjunker kraftigt eller blir helt värdelösa. Det här har ändå börjat sjunka in, även om den finansiella sektorn varit väldigt sen i sitt uppvaknande. Jag upplever att många tror sig vare lite smartare än alla andra, att de därför ska kunna hoppa av i exakt rätt tid. Men det är ju en villfarelse. Finansiella kriser – och nästa kan vara klimatrelaterad – kan bara undvikas med en strategisk policy. Det finns inget annat sätt.

Miljarder till oljebolag

The Guardian avslöjade nyligen vilka de 20 värsta utsläpparna är historiskt. De har tillsammans släppt ut 480 miljarder ton koldioxid sedan år 1965.

Dagens ETC har granskat hur mycket Första till och med Fjärde samt Sjunde AP-fonden har investerat i dem, enligt den egna rapporteringen som kom i juni 2019. Gäller då både direkta innehav och obligationer.

Totalt handlar det om 14,8 miljarder kronor.

Bolagen är Chevron (3 833 miljoner), Gazprom (13) , ExxonMobil (1 374), BP (2 577), Royal Dutch Shell (2 012), PetroChina (11), ConocoPhillips (1 297), Total (2 095), BHP Billiton (257) och Petrobras (1 317).

Det är bara Första till och med Fjärde AP-fonden som omfattas av de nya reglerna.