Klimat.

2017-05-03 11:00
  • Alla ska med i kollektiv­trafiken! Väg- och däckslitage är den största boven när det kommer till utsläpp av mikroplast i Sverige. Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Alla ska med i kollektiv­trafiken! Väg- och däckslitage är den största boven när det kommer till utsläpp av mikroplast i Sverige.
  • Bild: Jon Olav Nesvold/TT
  • Sätt stopp för mikroplast i konstgräsplaner. Pressa din kommun till att välja ett alternativ som är snällt mot miljön. Bild: Trond Reidar Teigen/TT
    Sätt stopp för mikroplast i konstgräsplaner. Pressa din kommun till att välja ett alternativ som är snällt mot miljön.
  • Färre tvättar spar på miljön. ­ Se till att i stället vädra dina kläder oftare. Bild: Jessica Gow/TT
    Färre tvättar spar på miljön. ­ Se till att i stället vädra dina kläder oftare.
  • Håll koll på innehålls­förteckningen för ditt smink. Bild: Claudio Bresciani/TT
    Håll koll på innehålls­förteckningen för ditt smink.

6 sätt att undvika farliga mikroplaster

De är mindre än fem millimeter i diameter, men kan rubba såväl havsmiljön som djur-, fisk- och fågelliv. De sprids i trafiken, från fleece och andra syntetkläder i tvätten och från fotbollsplaner med konstgräs. Här är tipsen på vad du kan göra för att slippa sprida och omges av de pyttesmå plastbitarna.

Lämna bilen hemma, åk kollektivt i stället

Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer, och i tätort är merparten av bilresorna under 3–4 kilometer. De som har möjligheten att cykla, gå och åka kollektivt borde ta tillfället i akt och agera för minskningen av mikroplaster som släpps ut på grund av väg- och däckslitage. Funderar du ändå på att köpa bil? Tänk igen och kolla om det finns några bilpooler i ditt närområde.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Lämna bilen hemma, åk kollektivt i stället

Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer, och i tätort är merparten av bilresorna under 3–4 kilometer. De som har möjligheten att cykla, gå och åka kollektivt borde ta tillfället i akt och agera för minskningen av mikroplaster som släpps ut på grund av väg- och däckslitage. Funderar du ändå på att köpa bil? Tänk igen och kolla om det finns några bilpooler i ditt närområde.

Kolla över konstgräsplaner i din kommun

Många fotbollsplaner i Sverige har gått över till konstgräs. När en fotbollsplan anläggs är det med största sannolikhet en konstgräsplan. Det innebär att tonvis med små svarta granulatbitar av återvunna bil- och maskindäck sprids ut över stora ytor i de svenska kommunerna. Det svarta SBR-granulatet är en miljöfarlig mikroplast som följer med när fotbollsplanerna snöröjs och på så sätt kan hamna i naturen och havet.

Det kan du göra: Sätt press på din kommun att gå över till ett miljövänligt alternativ, även om det är dyrare. Granulat av kork nämns av Naturvårdsverket som miljövänligt, har bra spelaregenskaper och är till 100 procent en naturprodukt. Borås var först ut att använda kork som fyllnadsmaterial i konstgräs på en elitarena.

Tvätta med tillförsikt!

Fibrer som frigörs när vi tvättar är en stor källa till mikroplastutsläpp. Den största boven i dramat är polyesterfleece. Ett plagg släpper ifrån sig cirka 1 000 mikroplastpartiklar per tvätt. Genom att tvätta mer sällan, vädra kläder oftare, rensa tvättmaskinens filter och kasta luddet i brännbara sopor kan du minska utsläppet. Och använd ull i stället för polyesterfleece.

Gör som miljöministern, säg nej

– Plast i haven är ett av de allvarligaste globala miljöproblemen vi har. Mikroplaster i kosmetiska produkter är helt onödiga, och det finns alternativ. Jag arbetar just nu fram ett svenskt förbud mot mikroplaster i kosmetika, säger miljöminister Karolina Skog.

Välj rätt hudkräm och smink

Ta en titt i badrumsskåpet och kolla innehållsförteckningarna. Undvik sådant som innebär att du sköljer ner mikroplaster när du tvättar dig. De finns i duschkräm, tandkräm, smink och andra hygienartiklar. Håll utkik efter: Polyeten (PE) Polyetentereftalat (PET), Polypropylen (PP), Polyvinylklorid (PVC), Polystyren (PS), Polyvinylacetat (PVAc), Polymetyl-metakrylat, plexiglas (PMMA) och Polytetrafluoroetylen, teflon (PTFE).

Källor: Naturskyddsföreningen, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.