Sedan 2002 gör Naturvårdsverket regelbundet en undersökning av svenskarnas syn på klimatförändringen och deras egna och statliga åtgärder för att möta den. Under den här perioden har attityderna gått lite upp och ner. Åren 2006-2009 var intresset för klimatfrågan mycket högt, medan 2015 var en bottennotering, varefter intresset har ökat successivt igen. Under 2006-2009 svarade drygt 80 procent ”ja, absolut” på frågan om de tror att klimatförändringen kommer att påverka oss i Sverige. Nu har den gruppen minskat till 74 procent. Likaså är det idag 42 procent som svarar ”ja, absolut” på frågan om ifall Sverige kan göra något för att bromsa klimatförändringen, jämfört med 59 procent under 2006 och 2007.
Även när det gäller tron på den egna förmågan att minska klimatpåverkan har gruppen tvärsäkra sjunkit från 55 procent (2007) till dagens 36 procent.
Intresset för klimatfrågan är stigande. En stor andel är också positiva till att ändra sin livsstil för att minska klimatpåverkan. Hela 87 procent kan tänka sig att åka tåg i stället för flyg, vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med den förra mätningen. Fler (73 procent) kan också tänka sig att cykla eller elcykla i stället för att köra bil kortare sträckor och ungefär lika många är beredda att semestra nära. Fler än åtta av tio vill minska användningen av plastförpackningar och köpa färre saker. Drygt 60 procent är beredda att minska sin köttkonsumtion.
Stödet för ekonomiska styrmedel för att minska klimatförändringen är högt, både när det gäller ökade skatter på sådant som fossila bränslen och sänkta skatter på varor och tjänster som har lägre utsläpp av växthusgaser. Man är också positiv till statlig finansiering av sådant som kan minska klimatpåverkan som kollektivtrafik, elnät, anläggningar för återvinning av plast, förnybara bränslen och cykelbanor.
Undersökningen ligger i linje med forskningsrapporten ”Stöd för och attityder till klimatpolitik i Sverige” som togs fram åt Klimatpolitiska rådet under förra året. Där var budskapet också att oron för klimatförändringar är hög, liksom stödet för klimatåtgärder.
”Detta visar att förutsättningar för en ambitiös och legitim klimatpolitik finns – det som saknas är politisk vilja och ledarskap”, skrev forskarna Naghmeh Nasiritousi och Sofia Axelsson i en debattartikel i Forskning & Framsteg.
De pekade också på att ett sätt att öka stödet för olika åtgärder är att involvera medborgare i omställningen till ett fossilfritt samhälle.
”Missnöje med demokratin och lågt förtroende för myndigheter korrelerar med att man motsätter sig viss klimatpolitik – det tyder på ett behov av att experimentera med demokratiska innovationer så som medborgarråd för att engagera fler medborgare”.
