Inrikes.

2016-02-22 09:14
När facket nyligen frågade sina medlemmar om den nya organisationen svarade noll procent att polisen har blivit effektivare efter den 1 januari 2015.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
När facket nyligen frågade sina medlemmar om den nya organisationen svarade noll procent att polisen har blivit effektivare efter den 1 januari 2015.

Totalkaos inom polisen: "Minimal risk att gripas"

Kan lära av Nederländerna


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


I stället för en slimmad, överblickbar och effektiv organisation har vi fått ett polisiärt kaos i Sverige där vem som helst kan begå brott och löpa minimal risk att gripas, enligt Bo Wennström som skrivit boken Svensk Polis – Pusselbiten som inte passar in.

– De är så inne i sin plan att allt annat förfaller. Beatrice Ask ville att den politiska styrningen av polisen skulle fungera och var helt fixerad vid detta. Hur polisen skulle arbeta var inte lika viktigt, säger han.

I Nederländerna har man nyligen genomfört en liknande omorganisering och Sverige följer samma spår. Där har både rikspolischefen fått sparken och justitieministern avgått. Något som även kan hända i Sverige om utvecklingen fortsätter, enligt Lena Nitz.

– Vi ser ju att det finns en uppenbar risk att vi hamnar i samma läge. 

Bo Wennström håller med.

– I Holland säger man nu att man måste begränsa reformerna. Jag tror vi måste göra det här också. Men istället för att lyssna på kritik så tror polisledningen väldigt mycket på sin idé och skyller polisens ansträngda situation på migration och terrorhot, när det egentligen är en organisation som inte fungerar, säger han.

Vad tänker du kring polisförbundets krav på en kriskommission?

– Det är väldigt drastiskt men jag förstår reaktionen. Jag tror däremot inte att det kommer tillsättas någon, för det skulle vara att erkänna att man har gjort något fel och att man har tappat greppet helt och hållet. Men jag höll på att hoppa ur fåtöljen när jag hörde Mats Löfvings svar. Jag tror han kommer få äta upp det där uttalandet under väldigt lång tid.

Vad kan göras för att rädda den svenska polisen?

– Man måste backa och begränsa reformen. Felet är att man har slagit sönder allt och rört på varenda kran man kan tänka sig. Man har skapat en enda stor oreda.

Läs vidare på nästa sida

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Polisens omorganisation

Thomas Rolén började utreda polisens omorganisation år 2013.

Den 1 januari 2015 togs den nya organisationen i bruk.

Polisen har en årlig budget på 21 miljarder kronor.

Facken Polisförbundet, Saco och ST och Seko hade regelbundet möten med Thomas Rolén inför nybildandet.

2 miljarder kronor ville Thomas Rolén ytterligare ha för att säkra att omorganisationen skulle fungera.

Polismyndigheter slogs ihop

Den 1 januari 2015 omorganiserades polisverksamheten i landet och de tidigare polismyndigheterna slogs ihop i större regioner.

Syftet var bland annat att skapa en mer effektiv verksamhet och komma närmare medborgarna.

I december 2015 lät Rikspolisstyrelsen göra en undersökning för att ta reda på hur medarbetarna upplevde omorganisationen.

4 340 poliser deltog i undersökningen utförd av Demoskop, som bland annat visade:

15 procent av medarbetarna anser att cheferna lyckas förklara vad förändringsarbetet innebär.

50 procent av de chefer som svarat upplever att de har kunskap nog för att kunna informera medarbetarna om detta.

6 procent av medarbetarna säger att de haft möjlighet att bidra i förändringsarbetet. 

5 procent av medarbetarna anser att polisen kommit närmare medborgarna efter omgörningen.