Sverige behöver 600 000 bostäder fram till 2025 enligt Boverkets prognoser. En större del, drygt 320 000, behövs redan 2020.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Fram till 2006 höll byggandet ett jämt tempo med befolkningstakten, men sedan stannade det av. Det innebär att vi idag har ett stort underskott – och det samtidigt som vi står inför en kraftig befolkningspuckel, säger Hans-Åke Palmgren, bostadsanalytiker på Boverket.
Högkonjunkturen räcker inte
Nu har takten i bostadsbyggandet åter ökat – men det räcker inte för att fylla behovet. Fram till 2016 färdigställdes 173 500 bostäder, under samma period växte befolkningen med 512 300 personer. På vissa håll är det svårt att få till något bostadsbyggande överhuvudtaget – och det gäller framförallt glesbygden, där framtida efterfrågan är osäker.
Störst är bostadsbristen i storstäderna. Av de 600 000 bostäderna behöver tre av fyra byggas i Göteborg, Stockholm och i Malmö, där markpriserna är höga och håller tillbaka byggandet. Situationen påverkas dessutom av högkonjunkturen nu kulminerat i en överhettning, och trots att det finns en efterfrågan skjuts projekt på tiden till följd av kapacitetsbrist i byggbranschen.
Under tiden växer behovet av en mer stabil och långsiktig bostadspolitik som förmår säkerställa byggandet på svagare marknader.
Rädsla för statlig inblandning
Statliga subventioner har tidigare varit medicinen mot bostadsbrist. Men i dag märks en politisk misstro mot metoden, framför allt för att de förmånliga räntebidragen i kombination med avregleringen av kreditmarknaden gjorde att statens kostnader skenade i slutet av 1980-talet.
– Innan dess gavs lån helt utan kreditprövning och staten stod för en stor del av risken. När räntorna sedan ökade blev det helt enkelt inte hållbart, och den medvetenheten genomsyrar debatten och inställningen till statligt engagemang i bostadsbyggandet idag. Samtidigt kan vi se att det kanske slagit över en aning, och därför föreslår vi att staten går in igen, säger Ulrika Hägred, bostadsexpert på Boverket.
Ulrika Hägred har dessutom suttit som huvudsekreterare i den utredning som på regeringens uppdrag sett över bostadssituationen i landet och som nyligen la fram en rad förslag för att komma åt problemen.
Ett av de viktigaste förslagen är att införa statliga topplån – men utan inslag av subvention och med en ränta anpassad efter marknaden.
– Det vi sagt är att staten inte ska gå in med mer fördelaktiga lån än vad vederbörande kan få på marknaden. Om staten vill gå in och subventionera bostadsbyggandet får de istället använda sig av det nuvarande investeringsstödet till hyresbostäder. Men man kan också tänka sig andra subventioner i efterfrågan – till exempel i form av bostadsbidrag, säger Ulrika Hägred.
Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg är besviken på utredningens resultat.
– Med marknadsräntor får vi inte den effekt vi vill ha. Vi behöver en aktör som ställer upp och tar delar av risken för en lägre kostnad. Om byggandet skulle vara fortsatt högt med marknadsräntor i en lågkonjunktur så skulle vi inte ha några problem.
Martin Hofverberg konstaterar att inställningen till statliga subventioner tvärvände 1990.
– Helt plötsligt skulle hushåll och företag stå för 100 procent av risken – men det fick ju motsatt effekt, för då byggdes istället alldeles för lite. Vad jag hoppades på var att man skulle försöka hitta en mellanväg, säger Martin Hofverberg.
Att genomföra den politik som Hyresgästföreningen efterlyser riskerar samtidigt att krocka med EU:s regelverk. Ulrika Hägred menar att ett för stort inslag av statliga subventioner inte är förenligt med EU:s statsstödsregler.
Men medan andra länder har fått till stånd undantag när det gäller den sociala bostadssektorn lät Sverige bli att ansöka om undantag i samband med EU-inträdet.
”Bygga under lågkonjunktur”
Ytterligare ett förslag för att påverka bostadsbyggandet är att de statliga kreditgarantierna som kan användas när en investerare vill ta ett bottenlån moderniseras så att delar av investeringsstödet ska kunna tas ut tidigare. Dessutom föreslår utredningen införandet av en slags hyresförlustgaranti att erbjuda kommuner som bygger i glesbygd. Fokus i utredningen har nämligen legat på just de svagare marknaderna.
– I storstäderna är finansieringen just inget problem. Men det klart att det kan ändras när högkonjunkturen är över. Samtidigt är det svårt att få aktörer att prata om någonting annat än vad som gäller idag, säger Ulrika Hägred.
Martin Hofverberg håller inte med. Störst bostadsbrist finns i storstäderna, och han är övertygad om att en av grundbultarna i lösningen är att bygga under sämre tider. Där skulle statliga subventioner fylla en viktig funktion.
– Det är ju då som resurser finns lediga till en lägre kostnad. Det blir inte bara mycket billigare, utan jämnar också ut alla toppar och dalar i efterfrågan. När högkonjunkturen sedan kommer finns redan bostäder, och då undviker man den typen av överhettning som finns nu, säger Martin Hofverberg.
