Inrikes.

2015-04-24 10:49
Trängselavgifter, högre p-avgifter, färre bilfiler och parkeringsplatser är effektiva metoder för att minska biltrafiken. ”Högre avgifter gör också så att bilismen bär mer av sina kostnader, säger Carl Björklund på Sweco  Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Trängselavgifter, högre p-avgifter, färre bilfiler och parkeringsplatser är effektiva metoder för att minska biltrafiken. ”Högre avgifter gör också så att bilismen bär mer av sina kostnader, säger Carl Björklund på Sweco

Så får vi bilister att lämna bilen hemma

Nolltaxa i kollektivtrafiken är bra, men det räcker inte för att få bilister att lämna bilen hemma. Studier och erfarenheter har visat att det krävs mer än så.
   – Det är i de flesta fall redan billigare att åka kollektivt, så hängde det bara på kostnaden borde andelen kollektivresor vara större, säger Carl Björklund, utredare på Sweco.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Avgiftsfri kollektivtrafik förekommer inte i några större städer i världen, utom i Estlands huvudstad Tallinn med drygt 400 000 invånare. Där gick det kollektiva resandet upp när nolltaxa infördes, men bara med 3,5 procent. Och där var det inte i första hand bilister som valde bussen när avgifterna slopades – en stor del av de nya resenärerna var cyklister och fotgängare. Därmed inte sagt att man kan dra några långtgående slutsatser av exemplet Tallinn eftersom biljettpriserna var låga och många invånare tack vare olika förmåner åkte gratis redan innan nolltaxan infördes.

Men enligt Carl Björklund, som utreder kollektivtrafik för Sweco, finns det flera exempel på försök med nolltaxa som visat att det inte i första hand är bilisterna som börjar åka kollektivt när det blir gratis.

– Vi människor bryter ogärna mönster. Är vi vana att åka bil så fortsätter vi gärna med det, säger han.

Kort restid och kompakta städer

Så förutom nolltaxa, vad krävs för att förmå bilister att lämna bilden hemma?

– Trängselavgifter, högre p-avgifter och färre parkeringsplatser har exempelvis visat sig ge god effekt. Har du gratis parkering precis utanför jobbet så fortsätter du sannolikt att ta bilen, säger Carl Björklund

Andra faktorer som kan styra utvecklingen mot hållbart resande är täta avgångar och fler sträckningar.

– Det är viktigt för att kollektivresandet ska ha en chans mot bilen. Man ska inte behöva fundera på en tidtabell, utom i mer glesbyggda områden, säger han.

Direktförbindelser är attraktivt, men inte det primära, enligt Carl Björklund.

– Kort restid och enkla, snabba och trygga byten är viktigare.

Professor Jan-Eric Nilsson vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, menar att frågan i grunden handlar om samhällsstrukturen. Enligt honom finns det ingen enkel quick fix för att få ner antalet bilresor.

– Det smartaste sättet för att minska bilåkandet är att bygga kompakta städer, som Manhattan, där man kan ta sig överallt till fots eller med tunnelbanan, säger Jan-Eric Nilsson.

Men istället gör många kommuner satsningar i motsatt riktning.

– Vi bygger ofta attraktiva bostäder i natursköna lägen långt borta från stadskärnorna. Om vi ska minska bilåkandet är det viktigt med kortare avstånd mellan bostäder och arbete, säger Jan-Eric Nilsson.

Även Carl Björklund tror på tätbyggda samhällen, i första hand utformade för andra färdsätt än bilen.

– Om man bygger tätt, exempelvis runt en tågstation, är det lätt att dra en linje för kollektivtrafik, säger han.

Enligt Carl Björklund finns det en politisk medvetenhet om nödvändigheten att öka det kollektiva resandet, frågan är bara om det räcker.

Vad tycker du om miljardprojektet Förbifart Stockholm?

– Innan man bygger en sådan förbindelse borde man fundera på vilket samhälle man vill ha och ställa sig frågan hur man underlättar hållbart resande. Att bygga förbifarten är inte den första åtgärd jag skulle tänka på, säger han.

Han hade hellre sett satsningar på fler kollektiva tvärförbindelser mellan syd och norr.

– Vi ska inte tro att trafiken kommer att lätta i centrala Stockholm till följd av förbifarten, och förbifarten kommer successivt att fyllas på med mer trafik. Fler körfält gör inte trafiken luftigare utan leder snarare till att fler människor överväger att ta bilen vilket gör att tidsvinsterna allt eftersom blir mindre, säger Carl Björklund.

Halva intäkterna kommer från biljetter

Den totala kostnaden för svensk kollektivtrafik landar på omkring 40 miljarder. Staten, kommunerna och landstingen bidrar med cirka 20 miljarder i skattemedel till lokal och regional kollektivtrafik, resterande 20 miljarder utgörs av biljettintäkter, enligt Trafikanalys.

Av Trafikverkets totala anslag till väg- och järnväg 2015 går 21 miljarder till investeringar, drift och underhåll av vägnätet. 20 miljarder går till satsningar, drift och underhåll av järnvägen. En del av satsningarna på vägnätet är kollektivtrafiksatsningar, i form av exempelvis särskilda bussfiler och pendelparkeringar.

80 procent av alla typer av transporter (person-, godstransporter med mera) sker idag på väg i Sverige. En mycket liten del sker på järnvägen som ändå kostar lika mycket att underhålla som hela vägnätet.