Efter en rad allvarliga vårdskador varav sex dödsfall under ett år riktade i våras Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, skarp kritik mot vården i Skåne. Regionen, som sedan 2010 leds av en politisk koalition mellan M, FP, C, KD och MP, har gång på gång fått kritik för bristen på vårdplatser, överbeläggningar och personalbrist i mer än tio års tid.

Nu går Socialdemokraterna i Region Skåne till val på att höja skatterna för att få in det tillskott på en miljard som partiet beräknar krävs för att få in tillräckligt med personal.

– Sjukvården har haft nedskärningar flera år i rad. Det har försvunnit flera hundra vårdplatser och nästan tusen anställda i den offentliga vården de senaste åren. För oss är det väldigt uppenbart att man inte kan komma ur detta på annat sätt än att tillsätta mer resurser, säger Henrik Fritzon, (S), oppositionsråd i Region Skåne.

Siffror från SKL visar också att situationen är kritisk. Enligt den senaste sammanställningen Öppna jämförelser hälso- och sjukvård hamnar Region Skåne på bottenplatsen när det gäller totalbetyget för vården.

Allvarlig personalbrist

Läget är tufft även på andra håll i landet. Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro pekar ut personalbristen som orsaken till krisen i vården. Inför sommaren gjorde förbundet en sammanställning av läget inom sjukvården över hela landet. Den visar att det rådde stor eller allvarlig personalbrist i 18 av Sveriges 21 landsting. Och krisen är egentligen lika stor året runt, menar Sineva Ribeiro.

– Under sommaren erbjuds sjuksköterskor bonus om de inte tar ut semester. Man skjuter det på hösten, men vi är inte fler på hösten, och det innebär att vi inte kan ta ledigt. Vi har medlemmar som inte kan ta ut sin lagstadgade semester eftersom det inte finns några vikarier, säger Sineva Ribeiro.

Att bemanningen ständigt ligger på gränsen leder till brister när det gäller patientsäkerheten, menar hon.

– Det kan vara allt ifrån att man skjutsas runt och ingen tar ansvar för att det saknas kompetens och pengar, till att man som vårdpersonal missar någonting för att man är så trött och stressad som man är i dag.

Av de tre storstadslandstingen klarar sig Stockholm bäst i SKL:s sammanställning. Västra Götaland ligger på en mittenplacering när det gäller den sammantagna bilden av vården, men när det kommer till den medicinska kvaliteten är regionen näst sämst i hela landet.

Även i Västra Götaland finns en diskussion om att höja skatterna. Karin Engdahl, (S), ledamot i regionstyrelsen i Västra Götaland säger så här:

– Jag hoppas på en valvinst för Socialdemokraterna i riksdagsvalet, för då blir det mer pengar till kommuner och landsting, men om det inte sker så behöver vi ta tag i situationen själva. Tyvärr, för jag gillar inte platt skatt. Jag vill att skatten ska vara progressiv som den blir via den statliga skatten. I dag hamnar det i kommuners och landstings eget knä att ta hand om välfärdsfrågorna, säger hon.

100 kronor mer i månaden

I Skåne gjordes vid årsskiftet en skattehöjning på 30 öre. Socialdemokraternas höjning med 40-50 öre skulle innebära att en person med en lön på 25 000 kronor får en höjning med omkring en hundralapp i månaden.

Partiet är inte ensamt i Skåne om att vilja höja skatten. Även Miljöpartiet, som i dag styr landstinget tillsammans med alliansen har sagt att skatten behöver höjas. Men Pia Kinhult, (M), regionstyrelsens ordförande menar att det är onödigt.

– De satsningar som Socialdemokraterna går fram med är sådant som vi redan håller på att genomföra utan extra skattehöjningar. Vi gjorde en skattehöjning inför 2014 som verkar räcka gott och väl, säger hon.

Hur kan ni ha så olika bild av behoven?

– Helt ärligt, vi är mitt i en valrörelse. Jag tror tyvärr att de förenklar bilden alldeles för mycket. De har tre budskap. Att riva upp vårdvalet, ha städ och ambulans i egen regi, och sedan att höja skatten. Vi försöker diskutera ur en mer komplex synvinkel, säger Pia Kinhult.

Hon säger också att resultatet av SKL:s senaste rapport om vården, där Skåne hamnar på jumboplats, är missvisande.

– Vi är duktiga på många områden, vi hade inte haft så många riksuppdrag om den allmänna bilden var att vi är sämst, säger hon.

Oppositionsrådet Henrik Fritzon säger att han nästan uteslutande har fått positiva reaktioner på förslaget att höja skatten.

– När man pratar skatt i förhållande till sjukvården, att skattehöjningen syftar till att kunna anställa fler i vården tycker i princip alla att det är bra. Jag kan inte minnas någon förutom de borgerliga politikerna här i Skåne som inte håller med. Vanliga väljare tycker att det är väldigt bra, säger han.

2,1 miljarder från S – noll från alliansen

Enligt Socialdemokraterna i Region Skåne krävs det en miljard i tillskott för att klara bemanningen i regionen. Lokalt vill man lösa situationen genom att höja skatten med mellan 40 och 50 öre.

Samtidigt är partiets tillskott för att öka bemanningen i vården mer blygsamma på det nationella planet, åtminstone om man räknar i förhållande till folkmängd.

I sitt valmanifest skriver S att man vill skjuta till 2,1 miljarder kronor under fyra år för att öka resurserna och personalen inom sjukvården. Utslaget på landets 21 landsting och regioner skulle det bli hundra miljoner var. Summan täcker med andra ord knappt en tjugondel av Skånes behov.

Lena Hallengren, Socialdemokraternas talesperson i vårdfrågor betonar att pengarna ska betraktas som ett extra tillskott.

– Det är ett sätt att säga att vi måste förstärka vårdens möjligheter. Merparten av finansieringen kommer fortfarande från landstingen. Tanken är inte att pengarna ska täcka hela resursbristen utan ge ett tillskott så att man kan ta in mer personal och specialistutbilda fler utan att behöva skrapa ihop pengarna från den egna budgeten, säger hon.

Alliansen utfäster inga pengar alls i sitt valmanifest för att kunna anställa fler i vården. Johan Ingerö, pressekreterare hos socialminister Göran Hägglund (KD) säger att bemanningen är en fråga för landstingen.

– Man kan förstås skjuta till pengar, men jag tror att det är bättre att landstingen agerar som de arbetsgivare de är. Sedan stöder vi alla landsting med statsbidrag. När det gäller Socialdemokraternas satsning innebär det en ökning av budgeten med sex promille. Jag tror inte att det är en ”gamechanger” direkt, säger han.

Vill säkra ytterligare resurser

Lena Hallengren håller med om att två miljarder inte är mycket i sammanhanget.

– Men det är vad vi vågar lova just nu. Sen är vår förhoppning att säkra ytterligare pengar till välfärden under nästa mandatperiod, säger hon.

Hon tycker att alliansens resonemang om att det är landstingens ansvar att sköta bemanningsfrågan klingar ihåligt.

– Det roliga är att alliansen kan skjuta till mer pengar för att genomföra exempelvis vårdval. Då finns det pengar att få från staten, men inte när det handlar om att skapa kvalitet i form av mer personal, säger hon.

Kan du tänka dig att betala mer i skatt om pengarna går till att anställa fler på sjukhusen?

Annie Hallberg, 63, sjuksköterska, Kimstad:
– Absolut, vi måste anställa fler och inte minst se över organisationen. Framförallt kan mycket administration flyttas över, de har ju till exempel tagit bort läkarsekreterare. Vi sjuksköterskor gör mycket jobb som egentligen inte ingår i våra tjänster, som att städa de boendes rum.

Simon Okmir, 29, forskarstudent på KTH, Skogås:
– Ja. Som det är nu fungerar det okej, men personalen har lite tid för varje patient. Gott bemötande av varje patient är det viktigaste.

Nelly Alegría Álvarez, 49, SFI-studerande, Huddinge:
– Nej, jag har inte haft problem med sjukvården utan blivit bra bemött. Möjligtvis om de som tjänar som mest kan betala lite mer. Själv skulle jag inte ha råd, jag behöver hjälp av mina barn för att få det att gå runt.

Mattias Lindvall, 42, jobbar inom marknadsföring, Enskede:
– Ja, jag har själv varit långtidssjukskriven och sett sjukvården inifrån. Det fungerade bra av och till men varierade från olika sjukhus. Personalen ska inte behöva rusa igenom besöken.

Thomas Bressler, 20, arbetssökande, Växjö:
– Ja det kan jag. Det är en given del av samhället som ska fungera utan problem. Jag tror på att hjälpa till och göra samhället bättre för alla.

Enkät: Amanda Schulin