– Jag har pratat med prästen. Jag har gått i terapi. Jag har jobbat med mina demoner, säger han.
Men det blir inget samtal om hans skuld, om kvinnan han utsatte eller om hur han ser på sexköp och trafficking. När sexköpet nämns kallas det ”dum grej”, och att ”snubbla en gång”.
– Det är ett sätt att förminska brottet och brottsoffret. Och det tyder på att man inte förstår omfattningen av problemet med människohandel och prostitution, säger Irena Pozar, chefredaktör för Veckorevyn.
”Handlar om mäns känslor”
I en krönika i Expressen skriver hon att det är uppenbart att det som kallas cancel culture – att stängas ute, inte vara önskvärd längre – inte existerar. Paolo Roberto är fortsatt populär, och han får sitta i poddar och berätta om hur han själv har drabbats. Irena Pozar beskriver intervjun som en parodi på moderna mäns syn på manlighet. Fokus ligger på hur männen drabbas av kvinnors anklagelser, inte på varför de anklagas.
– Jag tycker mig se ett stort offerskap bland män som värnar manlighet, speciellt efter metoo. ”Inte alla män” har nått en ny nivå, där det är ”ja även de män som begår sexualbrott är det synd om eftersom feminister är så arga och förstör deras liv”. Man talar mindre om handlingarna som män begår och mer om mäns känslor. Det skapar en dimridå kring själva brottet och låter män definiera samtalet.
Även Ida Östensson, grundare av jämställdhetsstiftelsen Make Equal, medgrundare till Fatta-rörelsen, och nu chef för kommunikation och påverkan på anti trafficking-organisationen Child10, har reagerat över poddavsnittet med Paolo Roberto.
– Inte en enda gång får han någon fråga om kvinnan och brottet, istället ligger fokus på hur smärtsamt det här har varit för Paolo, men hur fantastiskt duktig han är på att resa på sig. Hans enda ånger består i att han sårat sin före detta flickvän och människor i sin närhet, men kvinnan han utsatt nämns inte ens.
Kommenterade utseende
Bara några dagar efter gripandet intervjuades Paolo Roberto av Jenny Strömstedt i TV4. Då erkände han att kvinnan han köpt sex av troligen inte var där av egen vilja, ”hon blev säkert dittvingad”. Ett år senare tycks han inte göra någon koppling till hans eget sexköp och den potentiella kopplingen till människohandel.
– Det här visar bara det vi sett så många gånger tidigare, att "sexköp" är så normaliserat i den bubblan där de här männen befinner sig. Här fanns det bevis på att det var en lägenhetsbordell, ändå får Paolo sitta där och prata om sin egen framgång och ingenting om människohandel, och hans eget ansvar.
Under helgen sändes också en annan pod där Paolo Roberto är gäst - Sista måltiden som bland annat drivs av Chang Frick, chefredaktör för Nyheter idag. I en episod av podden pratar Paolo Roberto om hur kvinnan han köpte sex av såg ut, att hon är ”opererad för flera hundra tusen” och åker på dyra semestrar till franska rivieran. Som för att visa att kvinnan inte kan vara ett offer.
– Han vill få det att låta som att det på grund av detta inte skulle finnas någon koppling mellan prostitution och människohandel. Att investera i kvinnornas utseende är tvärtom en av människohandlarnas strategier, säger Ida Östensson.
Avsnittet slutar med att en fnittrande Chang Frick frågar om de inte kan få sälja Paolo Robertos produkter i poddens namn.
