Nytt antikroppstest för corona snart på apotek – men går det att lita på?

Statsepidemiolog Anders Tegnell anser att testet fungerar utmärkt på befolkningsnivå, men bedömer att användbarheten är mer tveksam på individnivå.

Hur ska man tolka ett sådant uttalande? Dagens ETC har ställt frågor om testet till Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, för att reda ut vad det innebär. 

Vad betyder ett positivt svar?

– Det här är ett antikroppstest som görs genom ett blodprov och undersöker om immunförsvaret har träffat på och reagerat på viruset. Ett positivt svar tyder på att man har haft en infektion. Men svaret är en indikation och absolut inte helt säkert – det är viktigt att det framkommer.

Du säger att svaret inte är säkert – hur ska vi då kunna lita på testet?

– Det här är en ny sjukdom och ett nytt test som kan ge missvisande svar. Det finns alltid risk med sådana här svar, vilket beror på det tekniska. Det finns en gråzon mellan det positiva och det negativa svaret.

– Vi vet inte hur lång immuniteten varar och om hur säkert det är med ett positivt testresultat att man är immun mot en ny infektion. Det finns teorier kring att en mild infektion inte ger utslag på dessa tester. Det råder även en viss eftersläpning i utvecklingen av antikroppar. Det är svårt att i dag, på ett någorlunda säkert sätt, besvara vad ett testsvar innebär för en enskild individ. Testet ska i dag inte ses som ett immuncertifikat.

Vad menar Tegnell när han säger att testet inte är tillförlitligt på individnivå, men att de är intressanta på gruppnivå?

– I en stor grupp kan man ta hänsyn till felmarginalen rent statistiskt. Testen är bra på gruppnivå då man exempelvis kan ta reda på hur många som genomgått infektionen i en viss miljö som i ett äldreboende. 

Vad skiljer det här testet från andra liknande tester?

– Det här baseras på ett labb och det är utbildad personal som läser resultaten. Snabbtester hemma är av varierad kvalité och svåra för individen att läsa av. 

– Det är positivt att fler testas men det vore bra om det görs ett slumpmässigt representativt urval för det nya testet. Jag tror att vi kommer lära oss av det här testet, över tid. Men det är svårtolkat på individnivå.  

– Det krävs en större kraftsamling för att testa för en pågående infektion, genom att använda så kallade PCR-tester på prov från näsa, svalg och hals. Om man testar ifall någon har viruset kan man vidta åtgärder som smittspårning och hejda framfarten av viruset. Bara de svårt sjuka och vårdpersonal har testats i Sverige, vilket är problematiskt då mörkertalet är stort.

Varför säljs testerna om de inte går att lita på till 100 procent?

– Att det nu kommer privata initiativ tyder på att det finns en enorm efterfrågan hos befolkningen. Människan söker kunskap och det finns en oerhörd nyfikenhet av att veta om man varit smittad.

Om man skulle få ett positivt svar, kan man då åka ut till sommarstället eller träffa sina 70 plus-släktingar?

– Jag skulle vara försiktig och fortsätta följa rekommendationerna, för att inte riskera att smitta någon annan.

Det kommer snart antikroppstester i handeln. Kommer du testa dig och kommer du lita på svaret?

Karla Gomez, 31, ­Bromma, ekonom

– Det verkar vara dyrt men jag skulle göra det. Det ger ju åtminstone någonting. Just nu vet jag ju ingenting.

Jens Öberg, 48, ­Huddinge, it-konsult/programmerare

– Jag har hört lite om det. Ja, jag är intresserad. Jag skulle inte lita på resultatet fullt ut, det tror jag inte. Men det är en bra vägvisare, en indikator.

Eric Jacobsson, 30, ­Södermalm, jobbar inom it

– Jag har läst om det. Det vore nice, men beror lite på hur mycket det kostar. Det vore skönt att veta om man haft det.

Ann Nordgren, 60, Nacka, jobbar inom ­äldreomsorgen 

– Jag skulle definitivt betala för att få ett test. Min arbetsgivare borde testat oss eftersom jag jobbar inom äldreomsorgen, men det finns inga direktiv om det. Och ja, jag skulle lita på det.