Inrikes.

2019-04-30 09:15
  • Bild: Shutterstock
Puffetikett
Dagens ETC

Kvinnor bestraffas fram till döden för ett ojämställt arbetsliv

Ett långt yrkesliv är ingen garanti – många kvinnor tvingas ändå leva som fattiga när de blir pensionärer. Och för dem som behövt avsluta sitt arbete i förtid blir livet som äldre ännu tuffare.

I det orange pensionskuvertet blottas en av våra allra största ojämlikhetsklyftor.

Att jämna ut löneskillnaderna mellan kvinnor och män har varit en av de största jämställdhetsfrågorna i decennier. Ändå är målet långt ifrån nått – förra året tjänade kvinnor 89 procent av mäns löner, när lönerna räknas om till heltid. Men ännu större än glappet när arbetslivet är över.

Kvinnliga pensionärer har en pension som bara är 72 procent av männens. Medan den manliga pensionären i snitt har en total pension på 22 600 kronor, får den kvinnliga klara sig på 16 400 kronor i månaden. Och över hälften av alla kvinnliga pensionärer har en inkomst som är betydligt lägre än så, som gör dem beroende av garantipension eller bostadstillägg.

Av dem hamnar drygt 160 000 under den relativa fattigdomsgränsen. Att det ser ut så här beror enligt Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, framförallt på två saker:

– Kvinnor har lägre livsinkomster än männen, och dessutom lever de en större del av pensionärslivet som ensamstående eftersom de har längre livslängd och ofta är yngre än sina partners, säger han.

Att livsinkomsterna är lägre beror i sin tur på flera saker – kvinnor har lägre löner, tar ut större del av föräldraledigheten, har fler sjukdagar än män, vabbar mer och arbetar deltid i högre grad än män. Att den ekonomiska ojämställdheten växer efter att yrkeslivet är över, är minst sagt orimligt, menar Birgitta Sevefjord, ordförande för föreningen Tantpatrullen som kämpar för ett mer rättvist pensionssystem.

– Kvinnor jobbar inte mindre än män, men vi jobbar ibland deltid och ibland är vi föräldralediga och vi har lägre löner. Det pensionssystem vi har i dag är konstruerat så att kvinnor alltid kommer att få mycket lägre pension än vad männen har. Vi straffas både i arbetslivet och som pensionärer. Det är ett system som är djupt orättvist, som måste göras om, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

”Lappar och lagar”

De förändringar som nu väntar och som finns med i januariavtalet – att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor och att taket i bostadstillägget höjs – är långt ifrån tillräckligt menar hon. Inte heller hjälper det att skatten på pension har börjat sänkas för att ligga i nivå med skatten på arbete.

– Man lappar och lagar, men man ändrar inte det grundläggande problemet att vi har ett system som skapar kvinnliga fattigpensionärer. Vi måste ha ett helt nytt system som tar hänsyn till både klass och kön, säger Birgitta Sevefjord.

Både LO och pensionärsorganisationerna PRO och SPF Seniorerna menar att ett första steg är att se till att pensionsavgiften höjs, alltså den summan som arbetsgivaren betalar in.

– I dag blir många beroende av grundskyddet trots att de har arbetat ett helt yrkesliv. Det visar att de 18,5 procent som arbetsgivaren betalar in inte räcker. Särskilt inte för dem som inte har möjlighet att jobba till de är 67 år, säger Renée Andersson, utredare på LO.

En genomgång som SPF Seniorerna har gjort visar att många yrkesgrupper får så låg pension att de hamnar nära fattigdomsgränsen trots 40 års heltidsarbete. När pensionssystemet reformerades 1994 var tanken att man skulle få ut minst 60 procent av sin lön i pension – men i de tio vanligaste yrkesgrupperna kommer ingen upp till 50 procent ens. För kvinnodominerade yrkesgrupper som undersköterska och vårdbiträde innebär det att de bara hamnar någon tusenlapp över fattigdomsgränsen.

– Många har dessutom jobbat deltid, kanske för att de inte orkat jobba heltid eller för att ta hand om barn. För dem blir pensionen ännu lägre. Det är tragiskt att det görs så lite för att förändra detta, säger Anna Eriksson, pensionssakkunnig på SPF Seniorerna.

Vill att S tar krafttag

I dag är det bara Vänsterpartiet av riksdagspartierna som driver frågan om ett nytt pensionssystem. Övriga partier är främst inne på att göra förändringar i nuvarande system. Socialdemokraterna har tidigare propagerat för att höja pensionsavgiften, men det är inget som pensionsgruppen (samtliga partier utom V och SD) står bakom. Markus Kallifatides, ordförande för socialdemokratiska föreningen Reformisterna, hoppas att S kommer att driva på för större förändringar. Han menar att det är nödvändigt.

– Dagens pensionssystem leder till att många, inte minst kvinnor, blir fattiga. Så hade det inte behövt vara. Vi har råd att ge pensionärer ett liv som är bättre än så. Vi hoppas att Socialdemokraterna ska inse att det behövs krafttag, att hela systemet behöver reformeras, säger han.

Reformisterna har själva tagit fram ett förslag som skulle ge dem med lägst pensioner 5 000 kronor mer i månaden före skatt, och sedan trappas av för alla med en statlig pension på max 15 000 kronor. Ett förslag som Markus Kallifatides menar är fullt möjligt att finansiera.

– Pensionssystemet idag bygger på att statens finanser inte ska påverkas av pensionssystemet, det ska stå utanför. Det innebär att man har låst in sig, att en kraftig satsning på pensionärer bli omöjlig. Vi menar att målet måste vara att radera ut fattigdom bland äldre, och för det krävs att vi slopar idén om ett system som står för sig själv. Genom att trappa av ränteavdraget och ta bort överskottsmålet kan vår reform finansieras, säger han.

Läs vidare på nästa sida: Vad vill ni göra för fattigpensionärerna?

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Pension

Fattigdomsgränsen

För ensamstående gick gränsen för relativ låg ekonomisk standard vid 12 100 kronor per månad 2017

Idag får kvinnliga pensionärer ungefär två tredjedelar av männens pension. Genomsnittlig total pension för kvinnor är cirka 16 400 kronor i månaden jämfört med cirka 22 600 kronor i månaden för män.

Kvinnor har lägre pensioner än män i alla sektorer. Trots att skillnaden har minskat över tid och beräknas minska framöver, beräknas kvinnor även i framtiden få lägre totala pensioner än män i alla sektorer och inkomstgrupper.

Enligt januariavtalet ska garantipensionen höjas med med 200 kronor för alla som har en fullt intjänad garantipension från den 1 januari 2020. Samtidigt höjs också bostadstillägget. Det innebär att det maximala bostadstillägget höjs från 5 560 kronor per månad, till 6 540 kronor.

Ojämställt arbetsliv

Att kvinnor jobbar deltid är tre gånger så vanligt som att män gör det. Hälften av alla kvinnor i arbetaryrken arbetar deltid, och 25 procent av kvinnorna i tjänstemannayrke.

Kvinnor har i genomsnitt 89 procent av männens lön, och 76 procent av mäns årsinkomst.

Kvinnor tar ut ungefär 71 procent av föräldradagarna, och män 29 procent.

Källor: Pensionsmyndigheten, SCB, AMF Pension, Inspektionen för socialförsäkringen

235

... tusen pensionärer har enligt Pensionsmyndigheten en inkomst under den relativa fattigdomsgränsen.

15

... procent av kvinnor över 65 år hamnar under den relativa fattigdomsgränsen, och 9 procent av männen.

320

... tusen pensionärer riskerar fattigdom, enligt EU:s sätt att räkna. Det är 16,2 procent av alla pensionärer – mot snittet i EU som ligger på 14,2 procent.