Efter att ha fått sitt ärende prövat och avslaget i samtliga tre instanser (Migrationsverket, Migrationsdomstolen samt Migrationsöverdomstolen) står nu hoppet till den nya gymnasielagen, som Rashid omfattas av i och med att han lämnade in sin asylansökan före den 24 november 2015.

Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

I morgon, tisdag, börjar Rashid på en yrkesinriktad introduktionsutbildning med inriktning mot VVS (rörmokeri).

Dagens ETC träffar honom och hans svenska fosterförälder Johan i en grön och prunkande trädgårdsservering i södra Stockholm.

Just denna dag är de glada eftersom Migrationsverket precis kommit med ett yttrande till Migrationsöverdomstolen, i vilket de gör bedömningen att den omtvistade gymnasielagen är rättssäker och ska användas.

– Det känns väldigt positivt, även om det bara är ett yttrande. Vi får hoppas att Migrationsöverdomstolen tar till sig det här och går på samma linje i sitt avgörande, säger Johan.

Vill bli rörmokare

Rashid sippar på en cocacola och berättar att han sökt sig till VVS-programmet för att han tycker om att jobba med händerna.

– Jag är teknisk och tycker om att skruva och fixa, säger han.

Johan säger att han och hans fru pratat mycket med Rashid om vilka yrken som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

– Rörmokare och andra hantverksyrken finns det ju en stor efterfrågan på just nu. Rashid har förstått och nappat på det här.    

Den yrkesförberedande introduktionsutbildningen är treårig och inkluderar såväl svensk­undervisning som hantverkspraktik.

– Två dagar i veckan är det praktik. Tre dagar i veckan är det andra skolämnen. Då är det mycket svenska, men också matematik, engelska och geografi, säger Rashid, som ser fram emot att komma igång.     

Kunde inte lämna huset

Rashid, som likt de flesta ensamkommande afghanska flyktingarna tillhör folkgruppen hazarerna, kommer från den talibandominerade provinsen Maidan Wardak och kunde inte ens lämna huset i byn där han växte upp.

– Vi hazarer är lägst stående av alla. Vi anses inte vara riktiga afghaner. Vi kan inte gå på gatan utan att riskera att bli dödade. Jag var mycket rädd och satt bara hemma. Jag kunde inte resa, inte utbilda mig, inte ens leka utomhus, säger Rashid.   

Efter att hans pappa dödats av talibanerna och hans mamma dött i en hjärtinfarkt fick Rashid bo hos sin farbror som inte ville veta av honom. En morgon kom polisen för att hämta Rashid och köra honom till en av talibanernas skolor, där han fick genomgå en jihadistutbildning samt arbeta med att städa och servera te. Efter en dryg månad där finansierade hans moster en flyktingsmuggling åt honom. Då var Rashid 14 år.

– Om jag skickas tillbaka till Afghanistan kommer jag att dödas direkt, eftersom jag vet saker om talibanernas skola, där jag gick. Jag ligger vaken på nätterna och tänker på det, vad som ska hända med mig, säger han.     

Stressad och orolig

Till följd av den tilltagande oron och stressen över att inte få stanna i Sverige, har Rashid svårt att över huvud taget kunna koncentrera sig på något annat.

– Jag ligger vaken om nätterna och ser på Youtube-klipp från de senaste attentaten. Senast nu inatt var det 110 människor som dödades i ett bombdåd utfört av talibanerna. De här attackerna riktas nästan alltid mot oss hazarer, säger han och får ta en paus för att hålla tillbaka tårarna. Efter att han hämtat sig säger Rashid:

– Jag vill bara få stanna i Sverige. Här har jag en möjlighet att leva, att få gå i skolan och få ett bra liv.   

Fotnot: Rashid och Johan heter egentligen något annat. På grund av hotbild har de anonymiserats.