I veckan berördes många av nyheten att tre män i Uppsala ska ha våldtagit en kvinna och sänt övergreppet på Facebook. Minst 60 personer tittade på videon medan det hände – i en grupp med 60 000 medlemmar – och det är just spridningen av den här sortens foton och filmer som lagen har svårt att komma åt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Lagstiftningen är inte tillräckligt tydlig när det kommer till själva spridningen, säger Adina Schildt, utredningsansvarig på Institutet för juridik och internet.
Över internet kan nakenbilder och sexvideor spridas över hela världen på bara några sekunder. Men den svenska lagstiftningsprocessen hänger inte med i den snabba teknikutvecklingen.
– Det handlar både om att stifta nya lagar och att tolka de lagar vi redan har på ett modernare sätt, säger Adina Schildt.
”Fruktansvärt kränkande”
Jenny, som egentligen heter något annat, blev inte våldtagen. Hon hade sex med sin dåvarande pojkvän. De spelade in det. Båda var med på att göra så. Men efter att förhållandet snart därefter tog slut hamnade den filmen hos några av världens största porrsajter. Jenny fick veta det genom en manlig vän som besökt en av dem.
– Det kraschade mitt liv. Jag gick en utbildning där filmen började spridas. Till sist kände jag att jag var tvungen att flytta till en annan stad, men även där jag bor nu vet jag att många har sett filmen. Miljoner människor har sett den. Det är fruktansvärt kränkande.
Lagförslag på remiss
Det vanligaste är att spridningen är förtalsbrott, men då måste det framstå som att offret vill att materialet ska spridas. Det kan också vara brott mot upphovsrättslagen eller personuppgiftslagen. Vissa länder har lagstiftat mot så kallad hämndporr, och i Sverige finns just nu ett lagförslag som skulle göra det olagligt att sprida kränkande bilder och videor på exempelvis nakna eller döda personer. Om lagförslaget går igenom skulle det framöver kunna klassas som olaga integritetsintrång.
– Jag hoppas att det blir av, säger Jenny. Samhället måste markera. Det är ett övergrepp att lägga ut och sprida. Det spelar ingen roll om själva sexet var ömsesidigt.
Facebook har ansvar
Helgens våldtäktsfall i Uppsala har väckt frågan hur mycket av ansvaret som ligger på sociala medier. Enligt Adina Schildt har plattformar som Facebook ett ansvar, men det är svårt att svara exakt på hur det ser ut. Facebook har regler som alla användare måste följa, och om någon bryter mot dem ska företaget ta bort innehållet och stänga ner sidan. De har även en särskild policy kring sexuella övergrepp och ska ta bort foton och filmklipp som delas som hämnd eller utan tillåtelse från personerna på bilderna.
– Men problemet är att de inte säger hur snabbt det ska gå. Det tar bara en sekund att ladda ner eller ta en skärmdump så om inte Facebook raderar innehållet direkt kan det få stor spridning, säger Adina Schildt.
Kunskapsbrist hos polisen
Det är inte bara lagstiftning och sociala medier som har svårt att hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Även poliser och andra som arbetar med brottslighet på internet är ofta dåligt uppdaterade, menar kriminologen Maria Dufva. Hon minns särskilt en gång då hon företrädde en 14-årig tjej som blivit trakasserad på meddelandeappen Kik och polisen som tog upp anmälan inte ens visste vad Kik var.
– Det kan vara svårt att hålla sig uppdaterad på var ungdomar rör sig, men om man jobbar med de här frågorna tycker jag att det är ens skyldighet, säger hon.
Jenny kontaktade polisen när hon fick vetskap om filmens spridning.
– Jag uppfattade det som att de insinuerade att jag varit oansvarig, lite som att den som ger sig in i leken får skylla sig själv.
Maria Dufva tror att kvinnan i Uppsalafallet kommer tvingas förknippas med händelsen hela livet eftersom nyheten fått så stort genomslag och att man aldrig kan veta hur många som tagit skärmdumpar och sparat ner materialet.
– Det är en fruktansvärd situation. Jag önskar att vi pratade mer om alla som utsätts för sexuella övergrepp, säger hon.
Jenny har gett upp om att filmen på henne någonsin kommer att försvinna.
– När upptäcker någon på mitt nya jobb filmen? Det handlar om när, inte om. Jag lever hela tiden med den rädslan.
