Nedstängningar under pandemin, stigande bränslepriser på grund av kriget i Ukraina och USA:s expansiva penningpolitik. Det är några av förklaringarna till varför inflationen i Sverige och omvärlden ökar kraftigt. I maj hade inflationen i Sverige ökat med 7,2 procent jämfört med samma period i fjol, och stigit med nästan 1 procent från i april, enligt statistik från SCB. Senast inflationstakten låg på så höga nivåer var i början på 1990-talet.
Enligt Riksbanken betyder inflation att den allmänna prisnivån över tid ökar vilket får pengar att minska i värde. Om inflationen stiger snabbt märks det av i plånboken genom att det behövs mer pengar till att köpa varor som pengarna nyss räckte till.
Finns inga vinnare
Ekonomiprofessorn Ola Olsson menar att det inte finns några riktiga vinnare på att inflationen stiger för snabbt, inte ens de som förfogar över stora kapitaltillgångar, eftersom även värdet i aktier och fastigheter sjunker. Men på längre sikt är de stora förlorarna de som endast har lönearbete som sin inkomstkälla – i synnerhet låginkomsttagare drabbas hårt av stigande priser.
Låntagare missgynnas också eftersom Riksbanken höjer styrräntan och gör banklånen dyrare. Konjunkturinstitutet varnar i sin junirapport för att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. Då hamnar Riksbanken i ett läge där inflationen måste bromsas samtidigt som lågkonjunkturen inte får fördjupas.
– Det Riksbanken kan göra är att lägga om sitt program för kvantitativa lättnader, och höja styrräntan, och det kommer de att göra. Alla centralbanker har varit senfärdiga på att reagera, och räntorna kommer att höjas snabbare än vad som tidigare har sagts, säger han.
”Håll i pengarna”
Ola Olsson ser inte att inflationen på kort sikt kommer att mattas av, och råder alla att hålla i pengarna och tänka efter vad man verkligen behöver konsumera.
– Vanliga konsumtionsvaror måste man ju ha, men att handla sällanköpsvaror som stiger i pris tycker jag att man ska ta det lugnt med.
