Inrikes.

2019-09-08 12:29
Efter att NTI-gymnasiet har tagit fallet till förvaltningsrätten står det nu klart att kommunen måste betala 1,3 miljoner kronor till skolan. Foto: Berit Roald / NTB / TT
Efter att NTI-gymnasiet har tagit fallet till förvaltningsrätten står det nu klart att kommunen måste betala 1,3 miljoner kronor till skolan.
Puffetikett
Dagens ETC

Friskolor kräver kommunen på miljonbelopp

Sundsvalls kommun kan behöva betala tillbaka uppåt 20 miljoner kronor till de fristående skolorna i kommunen. För att den egna skolförvaltningen har gått med underskott. Men Sundsvall är långt ifrån ensamma om att bli skyldiga friskolor stora summor – flera fall har de senaste åren avgjorts i domstol.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

För åtta år sedan, 2011, gick den kommunala gymnasieskolan i Sundsvall med underskott. Ett underskott som kommunen menar skulle regleras följande budgetår. Men den fristående skolan NTI-gymnasiet ser det istället som att kommunen har skjutit till pengar för att täcka underskottet – och därmed ska också de fristående skolorna ersättas. Får den kommunala skolan mer pengar innebär det att elevpengen blir högre, och ersättningen till friskolorna bestäms av hur stor elevpengen är.

– Vi räknar ut en skolpeng, och enligt lag ska den vara lika för alla. Det är grundprincipen. Men när en kommun gör ett underskott uppstår ett problem, då menar friskolorna att elevpengen måste justeras upp, säger Johan Lindqvist, ekonomi­chef på barn- och utbildnings­förvaltningen i Sundsvall.

Efter att NTI-gymnasiet har tagit fallet till förvaltningsrätten står det nu klart att kommunen måste betala 1,3 miljoner kronor till skolan. Men nu har också gymnasieskolan Skvadern krävt ersättning. Och kommer även övriga friskolor i kommunen att göra det, så kan slutnotan hamna på 20 miljoner kronor, enligt Anders Fagerblom som sitter i barn- och utbildningsnämnden för Vänsterpartiet.

– Om alla skolor begär ersättning för samtliga år som den kommunala skolan har gjort underskott, alltså för 2011 till 2014, så riskerar vi att få betala 20 miljoner kronor. Det kommer knappast gynna skolan som helhet, ekonomin blir ju ännu kärvare då. Jag tycker att vi borde ha tagit det här vidare till kammarrätten, men tyvärr missade vi att överklaga, säger han.

Gör stora vinster

Han menar att det är märkligt att en skola kan bli kompenserad så många år tillbaka i tiden – eleverna som gick på NTI-gymnasiet år 2011 har slutat där för länge­sedan.

– Skolpengen är ju till för eleverna. Ska de kalla tillbaka eleverna som gick där då för att kunna ge dem något som de enligt skolan har gått miste om? Det här känns bara som girighet från skolorna, som ett sätt att öka sina vinster, säger han.

Ägs av Academedia

NTI-gymnasiet ägs av den stora skolkoncernen Academedia, som nyligen släppte sin årsredovisning. Den visar att bolaget gör en vinst på 204 miljoner kronor i år, något som kommer ge aktieägarna 131 miljoner kronor i utdelning. Men om ett skolföretag går bra eller inte ska inte ha betydelse, menar Friskolornas riksförbund. Likvärdighetsprincipen måste gälla.

– Det måste vara lika villkor för de kommunala och fristående skolorna. Att elevpengen ska vara oberoende av vem som är huvudman är en självklarhet, säger Ylva Skoogberg, press- och kommunikationschef på Friskolornas riksförbund.

Hon menar att det är vanligt att kommuner gör fel. Enligt en enkätundersökning från förbundet gjorde sex av tio kommuner fel när de betalade ut skolpeng till friskolor 2017. Men då handlar det ofta om att besluten om skolpengen tas för sent. Hur många kommuner som har behövt kompensera skolor för att kommunens egen skolbudget inte har gått ihop, är oklart. Flera fall har dock uppmärksammats de senaste åren, där kammarrätt eller förvaltningsrätt bedömt att kommuner måste ersätta friskolorna.

Sten Svensson, skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning, menar att förfarandet har blivit allt vanligare.

– Ja, det har väl spritt sig att friskolorna kan ta juridisk hjälp för att kräva retroaktiv ersättning. I många fall gör kommuner uppgörelser med skolorna också, för att slippa en rättsprocess, säger han.

”Fullständigt orimligt”

Att friskolorna har rätt att bli kompenserade har han svårt att förstå.

– Det är fullständigt orimligt. Hela anledningen till att den kommunala skolan gått back kan vara att det öppnat en ny friskola i kommunen, och eleverna gått över dit. Då står ju kommunen kvar med kostnaderna för sin skola.

Sten Svensson menar att de kommunala skolorna och de fristående har olika förutsättningar. Och att det därför inte är konstigt om de kommunala skolorna ibland går back.

– De kommunala skolorna måste ha beredskap för att ta emot alla elever, stänger en friskola blir eleverna kommunens ansvar. Dessutom har friskolorna generellt ett annat elevunderlag, med elever som inte kräver lika mycket hjälp eller specialundervisning. Tillväxten av fristående skolor orsakar ofta att kommunen får högre kostnader, och ändå är kommunerna tvungna att ersätta friskolorna när ekonomin inte går ihop.

Exempel på tidigare fall:

l De kommunala gymnasie­skolorna i Örebro och Norr­köping gick back 2010, underskotten skrevs av i Örebro och sköts på framtiden i Norrköping. Academedia, bolaget bakom de fristående skolorna IT-gymnasiet, Rytmus, Plusgymnasiet, Framtidsgymnasiet och NTI-gymnasiet, menade att det är likställt med att ge mer i skolpeng till de kommunala skolorna. Tvisten gick till slut till kammarrätten som gick på Academedias linje.

l Tre friskolor i Falun gick våren 2016 till Förvaltningsrätten för att få retroaktiv skolpeng utbetalt av kommunen. Det sedan den kommunala skolan gått med underskott, och kommunen därför behövt skjuta till pengar. Förvaltningsrätten gick på skolornas linje, och totalt fick kommunen betala drygt 32 miljoner kronor till friskolorna.

l Året efter krävde friskolor i grannkommunen Borlänge samma sak – också här hade utbildningsförvaltningen gått med underskott. Friskolorna kompenserades med totalt 4,7 miljoner kronor.

l I oktober 2017 slog förvaltningsrätten fast att friskolekoncernen Academedia ska ersättas av Borås kommun, eftersom två av deras skolor, Drottning Blankas gymnasium och LBS Borås fått för lite skolpeng åren 2010-2014, enligt Academedia. De kommunala skolorna hade gått med underskott, och kommunen tvingades därför skjuta till pengar. Notan för Borås blev nästan 5,4 miljoner kronor.

l Åtta skolor i Uppsala kräver kommunen på cirka 16 miljoner kronor efter att kommunens skolor gått back 2012 till 2014. Förvaltningsrättens dom kommer i juli 2018, och säger att skolorna har rätt att få ersättning.

l De kommunala skolorna i Sandviken har gått back de senaste åren, och därför måste kommunen i år betala drygt 7,2 miljoner kronor till sju fristående skolor.

Så fungerar skolpengen

l Skolpengen bestäms av varje kommun, och är en snittkostnad för en elev, där utgifter för undervisning men även till exempel elevhälsa och måltider ska ingå

l En kommun kan välja att fördela skolpengen genom att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer

l Från och med 2010 finns det i skollagen en rad regler för beräkningen av kommunernas bidrag till fristående skolor ska göras. 2010 infördes också möjligheten för enskilda huvudmän att överklaga en kommuns bidragsbeslut till förvaltningsdomstol.