Inrikes.

2018-06-28 12:15
Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan. / Myndighetens kontor. Bilder: Försäkringskassan
Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan. / Myndighetens kontor.

Försäkringskassan: Domen förändrar inte vårt arbete

Försäkringskassan har kritiserats för att ha tvingat sjuka att söka jobb som inte finns. I tisdags kom domen som många menar gav kritikerna rätt. Men myndigheten håller inte med.

– Vi kan se att domarna ligger i linje med vår tillämpning, säger Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan.

– En helt absurd tolkning av domsluten, säger Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd.

Försäkringskassan har utsatts för massiv kritik för att ha ställt orealistiska krav på sjuka. Trots att läkare många gånger intygar att arbetsförmågan är obefintlig, bedömer Försäkringskassan att det finns något arbete som de kan klara av.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

I förrgår skrev vi om hur Ing-Britt Vikström, som efter 180 sjuk-dagar blivit av med sin sjukpenning, fick rätt mot Försäkringskassan i högsta rättsliga instans där två liknande mål behandlades.

Högsta förvaltningsdomstolen slog i domsluten fast att Försäkringskassan inte har rätt att hänvisa sjukförsäkrade till ”normalt förekommande arbeten” som inte är verklighetsförankrade. I domarna står det: ”Även om bedömningen inte görs i relation till konkret angivna typer av arbeten så måste den ta hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden”.

Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd som företrätt målsägande, menar att dom arna kan få väldigt stor betydelse för alla dem som nekats fortsatt sjukpenning efter 180 sjukdagar.

– Det här är absolut en vinst. Det ökar kraven på beslutsunderlagen så att Försäkringskassan inte slentrianmässigt kan hänvisa till en teoretisk fiktiv arbetsmarknad, sade han efter att ha tagit del av domsluten.     

Men Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan, slår ifrån sig de slutsatserna och säger till Dagens ETC att domsluten från Högsta förvaltningsdomstolen ligger i linje med myndighetens tillämpning.

– Domarna ligger i stort i linje med hur vår tillämpning ser ut, och det som är väldigt bra är ju att vi har fått ett förtydligande om att vi inte måste peka på konkreta typer av arbeten, säger hon.

”I linje” med tidigare arbete

Att de arbeten som de sjukförsäkrade hänvisas till att klara av måste vara verklighetsförankrade samt att Försäkringskassan i sina bedömningar ska ta hänsyn till hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut, är inte några nyheter, enligt Eva Nordqvist.

– Det där är ju en sådan sak som vi själva tidigare har konstaterat i våra yttranden till Förvaltningsdomstolen, att vi måste ta hänsyn till arbetsmarknaden i stort och anpassa bedömningarna efter hur arbetsmarknaden förändras, säger hon.

Men det har ju inte gjorts i många fall, vilket domslutet i Ing-Britts fall också pekar på.

– Det som är intressant med domarna är ju det likalydande generella resonemanget i dem, där de visar hur man resonerar sig fram till en bedömning. Sen är det ju en individuell bedömning i enskilda ärenden och då kan det såklart bli olika utgång.

Menar du att domslutet inte kommer leda till ett förändrat arbetssätt?

– Det vi kommer att göra nu är att analysera domarna vidare för att se om det är något som kan ge oss mer vägledning för tillämpningen. Men på det stora hela ser vi att det här ligger i linje med hur vi arbetat hitintills.           

Vi har tagit del av flera beslut där handläggare uttryckligen sagt att de inte behöver ta hänsyn till hur arbetsmarknaden ser ut eller vilka kravs som ställs där. Hur ser du på det?

– Det låter jättekonstigt för mig, för det är klart att vi ska ta hänsyn till hur arbetsmarknaden ser ut och hur den förändras. Men jag kan inte kommentera det, eftersom jag inte har sett det själv.

Arbetsförmedlingens bedömningar vägledande

Försäkringskassans beslut har i många fall gått emot de arbetsförmågeutredningar som Arbetsförmedlingen har gjort, där många sjuka har ansetts sakna arbetsförmåga.

Nu skriver Högsta förvaltningsdomstolen att arbetsförmågeutredningar från Arbetsförmedlingen ”bör som utgångspunkt vara vägledande även vid den bedömning av arbetsförmågan som ska göras av Försäkringskassan”.

Men Eva Nordqvist säger att dessa utredningar endast är en del av deras bedömningsunderlag.   

– Vi ska ta hänsyn till allt underlag som finns i ett ärende. Man väger samman allt underlag som finns, och där är det ju så att vi inte alltid har exakt samma arbetsförmågebegrepp som Arbetsförmedlingen har, säger hon.   

Men nu uttrycks det ju väldigt tydligt att Arbetsförmedlingens bedömningar ska vara vägledande för era beslut.

– Ja, just det, som en ”utgångspunkt vara vägledande”, och det betyder att man väger samman det med det övriga underlaget.

Så tolkar inte andra den meningen.

– Nej, men så tolkar vi det.

Robert Sjunnebo är förbluffad över Försäkringskassans juridiska tolkning av domarna, som han menar är ”helt orimlig”.

– Samtidigt, med de här svaren som Eva Nordqvist
lämnat till er, tror jag att samtliga läsare inser vad det är hon ägnar sig åt. På något sätt är det hela ganska talande för hur Försäkringskassan fungerar, säger han.   

Enbart en sådan sak som att Högsta förvaltningsdomstolen tagit upp dessa ärenden, för att fastställa hur begreppet ”normalt förekommande arbeten” ska tolkas av Försäkringskassan, menar Robert Sjunnebo är talande.

– De prövade frågan så sent som 2008. Det tillhör sannerligen inte vanligheterna att HFD tar upp samma fråga så kort tid efter. Nu betonar HFD att de arbeten som Försäkringskassan hänvisar till måste vara verklighetsförankrade, att Arbetsförmedlingens bedömningar av arbetsförmåga ska vara vägledande, samt att det ska vara helt klart att den sjukskrivnes arbetsförmåga inte är nedsatt, för att denna ska kunna nekas sjukpenning. Det är faktiskt helt obegripligt hur Försäkringskassan kan göra en annan tolkning, säger han.

Vad återstår att göra, enligt er, om Försäkringskassan inte förändrar sitt arbetssätt?

– Risken är ju då stor att frågan hamnar i knät på lagstiftarna. I första hand får vi hoppas att domstolarna tar intryck av den här prejudicerande domen och att det då blir tydligt för Försäkringskassan att de måste förändra sin tillämpning. Sker inte det blir det ytterst en fråga för vår lagstiftande församling
i riksdagen, säger Robert Sjunnebo.       

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

1955

Året då sjukpenningen infördes låg sjukpenningtalet på historiskt låga 11,0. Regeringens mål är 9,0 till år 2020.

3,6

... miljarder kronor. Så mycket har ramanslagen för sjukpenning minskat sedan 2016.

10,1

Det låg sjukpenningtalet på 2017. Sjukpenningtalet anger antalet dagar med sjukpenning per person om alla sjuk- och rehabiliteringspenningdagar under ett år slås ut på alla försäkrade individer.