Inrikes.

2020-09-16 11:25
  • Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, befarar att den totala kostnaden för det ekonomiska biståndet kommer att ha ökat med omkring 30 procent till slutet av 2021.  Bild: Shutterstock
    Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, befarar att den totala kostnaden för det ekonomiska biståndet kommer att ha ökat med omkring 30 procent till slutet av 2021.
  • ”Ersättningen till kommunerna måste höjas om socialtjänsten ska kunna göra något annat än det absolut mest nödvändiga.”, säger  Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.  Bild: Magnus Länje
    ”Ersättningen till kommunerna måste höjas om socialtjänsten ska kunna göra något annat än det absolut mest nödvändiga.”, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.
  • ”Vi räknar med en ökad kostnad, men kostnadsökningen kommer att slå väldigt olika i olika kommuner”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Bild: Rickard L Eriksson
    ”Vi räknar med en ökad kostnad, men kostnadsökningen kommer att slå väldigt olika i olika kommuner”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Puffetikett
Dagens ETC

De varnar för ”social skuld” efter corona

Kostnaden för ekonomiskt bistånd ökar i två tredjedelar av landets kommuner. Nu varnar Akademikerförbundet SSR för en ”social skuld” och att socialtjänsternas arbete mot missbruk och våld i nära relationer får stå tillbaka.

”Ersättningen till kommunerna måste höjas om socialtjänsten ska kunna göra något mer än det absolut mest nödvändiga”, säger förbundets ordförande Heike Erkers.     

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Två tredjedelar av Sveriges kommuner har ökat sina kostnader för ekonomiskt bistånd (det som förr kallades för socialbidrag) under sommarmånaderna juni och juli. Var femte kommun har dessutom ökat kostnaderna med mer än 15 procent i jämförelse med samma period under förra året. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen.

Sveriges kommuner och regioner (SKR), bedömer dock att ökningen inte enbart beror på coronakrisen. Detta eftersom kostnaderna för försörjningsstödet började eskalera redan under förra året. En annan orsak till uppgången bedöms vara de besparingar som regeringen gjort på Arbetsförmedlingen och dess arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram, vilket flyttat över kostnader från stat till kommuner.

– Jag skulle säga att i första hand handlar det om coronapandemin, som har påverkat sysselsättningen på ett negativt sätt. Men jag tror också det beror på att Arbetsförmedlingens åtgärdsprogram har lagts ned. Får man inte a-kassa, då är det ju ekonomiskt bistånd som är den sista utvägen, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.     

30-procentig ökning

Till slutet av 2021 befarar hon att den totala kostnaden för det ekonomiska biståndet kommer att ha ökat med omkring 30 procent. Ändå ser Annika Wallenskog det inte som nödvändigt med något extra tillskott i statsbidragen till kommunerna, för att de ska klara av utmaningen ekonomiskt.

– Vi räknar med en ökad kostnad, men kostnadsökningen kommer att slå väldigt olika i olika kommuner. I mindre kommuner där man tagit emot många flyktingar, som nyss har kommit ut i arbete och därmed inte hunnit kvala in sig i a-kassesystemet, till exempel – där slår ju en sådan här sak hårdare. Men det finns utjämningssystem i statsbidraget, som ska justera sådana skillnader, även om de brukar släpa efter något, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Strukturomställning

Istället för mer pengar till kommunerna i form av stats­bidrag, tror Annika Wallenskog på strukturomställningar ute i kommunerna, för att möta den tilltagande arbetslösheten i spåren av coronakrisen.

– Kommunerna kunde kanske vara anordnare när Arbetsförmedlingen på orten försvinner. De har ju ett incitament att hålla nere arbetslösheten och genom sin lokala kunskap är de troligen bäst lämpade för att finna jobben, säger hon.       

”Tvingas prioritera”

Någon som är mer oroad för att pengarna inte ska räcka är Heike Erkers, ordförande på Akademiker­förbundet SSR, som organiserar socialsekreterarna.

– Vi ser ju, helt klart, också att behovet av ekonomiskt bistånd ökar i takt med att arbetslösheten ökar. Framförallt inom branscher där man inte har varit fackligt organiserade. Inom branscher där man har känt sig trygg ändå, samt bland unga och nyanlända som ännu inte hunnit kvala in sig i a-kassan, säger hon.

Det som oroar är framförallt att man på socialtjänsten ska tvingas till att prioritera i befintlig verksamhet.

– Försörjningsstödet kostar så pass mycket att detta med största säkert kommer att slå mot övrig verksamhet. Man kommer att se sig som illa tvungen till att tumma på uppsökande insatser mot unga, förebyggande arbete mot missbruk och våld i nära relationer. Mycket av det som är socialtjänstens kärnverksamhet, säger Heike Erkers.

”Staten måste ta ansvar”

För att kommunerna inte ska stå med en ”social skuld”, som kommer att slå tillbaka mot samhället och i slutändan kosta det mångdubbla, måste ”staten kliva in och ta sitt ansvar nu”, anser hon. Men några riktade statsbidrag för att rädda kommunerna ur krisen, tror inte heller Heike Erkers på.

– Nej, riktade bidrag tenderar att inte bli bra. Ersättningen till kommunerna måste höjas generellt istället. Framförallt mot de kommuner som är i allra störst behov. Detta om socialtjänsten ska kunna göra något annat än det absolut mest nödvändiga. En fråga mer aktuell än någonsin i dessa dagar då den dagliga debatten kretsar kring gängkriminalitet och vad den växer fram ur för hemmiljöer.

Här ökar utbetalningarna av ekonomiskt bistånd som mest

Arvidsjaur: 64 %

Strömstad: 49 %

Vaggeryd: 48 %

Hylte: 40 %

Boxholm: 38 %

Lessebo: 37 %

Tanum: 36 %

Skinnskatteberg: 35 %

Härjedalen: 35 %

Ovanåker: 35 %