Inrikes.

2017-03-10 13:00
  • 340 internationella och svenska stor­företag har använt revisionsbyrån PWC:s skatteupplägg.  Bild: TT/AP
    340 internationella och svenska stor­företag har använt revisionsbyrån PWC:s skatteupplägg.
  • Visselblåsaren Antoine Deltour samtalar med sina advokater i Luxembourg.  Bild: Ato Grosso
    Visselblåsaren Antoine Deltour samtalar med sina advokater i Luxembourg. 
  • Europeiska kommissionens president Jean-Claude Juncker.  Bild: Geert Vanden Wijngaert/TT
    Europeiska kommissionens president Jean-Claude Juncker. 
  • Luxemburgs finansminister Pierre Gramegna, till höger, diskuterar EU:s skattepolitik med finansministrarna från Nederländerna och Sverige, Jeroen Dijsselbloem och Magdalena Andersson.  Bild: Virginia Mayo/AP/TT
    Luxemburgs finansminister Pierre Gramegna, till höger, diskuterar EU:s skattepolitik med finansministrarna från Nederländerna och Sverige, Jeroen Dijsselbloem och Magdalena Andersson. 
  • Danska Margrethe Vestager är EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor och fick stor uppmärksamhet när hon fick igenom ett krav från EU på att Apple ska betala tillbaka cirka 130 miljarder kronor till Irland. Bild: Virginia Mayo/AP/TT
    Danska Margrethe Vestager är EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor och fick stor uppmärksamhet när hon fick igenom ett krav från EU på att Apple ska betala tillbaka cirka 130 miljarder kronor till Irland.

Business as usual - skatteuppläggen via Luxemburg fortsätter

Slutit nya avtal

För EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker låter det bekvämare att kalla läckorna – flera länder är inblandade – för Euroleaks i stället för Luxleaks, vilket han framfört. Han hann nämligen vara både finans- och premiärminister i Luxemburg under den perioden som de avslöjade avtalen skrevs. Juncker vann en misstroendeomröstning som gjordes mot honom i Europaparlamentet och klarade sig kvar på sin ordförandepost. Luxemburgs nuvarande regering har officiellt pratat om förändringar, men för bara en dryg månad sedan släpptes en ny rapport från Eurodad, ett nätverk av NGO:s, som visar att Luxemburg har slutit minst 172 liknande skatteavtal med storföretag sedan läckan kom ut 2014.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det visar att journalister och andra inte bara skall avslöja saker som Luxleaks, utan också fortsätta med att hålla ögonen på dem. Annars fortsätter ”business as usual”, så snart vågorna har lagt sig. Och det är ju inte bara via Luxemburg det här slags arrangemang sker, det finns andra länder i EU som arbetar på samma sätt, säger Brigitte Alfter.

En fråga för EU

Efter skandaler som Luxleaks och Panamadokumenten har frågor om skatteflykt blivit allt hetare och hamnat högre upp på EU-kommissionens agenda. EU:s ansvarige på det här bordet, Margrethe Vestager, blev nyligen utsedd till årets dansk och har profilerat sig som en offensiv kraft mot oetiska skatteupplägg. Mest uppmärksamhet fick hon kanske när hon fick igenom ett krav från EU på att Apple ska betala tillbaka cirka 130 miljarder kronor till Irland, sedan hon bedömt deras avtal som olagligt enligt EU:s direktiv. Tidsfristen att betala tillbaka summan gick ut i januari, men ännu har inga pengar betalats in. Storföretag som McDonalds och Amazon står på tur. Men även om mycket görs för att hindra skatteflykten inom EU, kan det komma att bli svårare att göra avslöjanden i framtiden.

– Vi är alla i EU underställda ett nytt direktiv, Trade Secrets Directive, som potentiellt kommer att göra livet svårare för journalister. Den måste vi hålla ett öga på, säger Brigitte Alfter.

Nytt direktiv klubbades

Trade Secrets Directive klubbades igenom av EU i 26 maj 2016 och stärker skyddet för företagens rätt att hemlighålla information. I underlaget för beslutet fanns en undersökning som visade att en fjärdedel av alla företag har råkat ut för åtminstone ett fall av företagsstöld. EU:s regeringar har två år på sig att implementera direktivet i de nationella lagarna. Funktionen med direktivet ska vara att skydda företagen mot orättvisa konkurrensvillkor, men det är oklart vilken roll den kommer att spela för exempelvis journalister och visselblåsare.

Ökat intresse

Fackförbund och organisationer har också fått upp ögonen för de här frågorna och flera av dem står bakom upprop för ökad insyn i skatteupplägg och stärkt skydd för visselblåsare. Kasia Szeniawska är biståndsorganisationen ActionAid Internationals expert på frågor om EU:s skattepolitik. Organisationen är en del i det internationella projektet Tax Justice Together som är ett nätverk av 24 organisationer från 19 olika länder och finansieras av EU. Projektet syftar till att upplysa allmänheten om oetiska skatteförhållanden och samtidigt lobba för öppenhet och förändring.

– Den här informationen borde inte ha varit hemlig från början. De åtalade har fått stöd från människor över hela Europa som kräver skydd för visselblåsare och större transparens för skatterna hos storbolagen. Konkurrens genom skatteregler och specialavtal mellan EU:s medlemsstater, såväl som globalt, är ett nyckelproblem som möjliggör företags skatteflykt och kostar länder stora skatteintäkter från företag, säger hon.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Det här är LuxLeaks

Luxemburg och revisionsbyrån Price Waterhouse Cooper, PWC, har i hemlighet specialsytt skatteupplägg åt över 340 storföretag som gjort att de sluppit att betala tiotals miljarder i skatter till flera länder inom EU.

Avtalen är inte olagliga enligt Luxemburg lagar men går emot EU:s direktiv.

Amazon, Apple och Pepsi är några av de största företagen. Bland svenska företag som är inblandade återfinns bland andra IKEA, Tele2, SEB och SHP.

För en månad sedan avslöjades att Luxemburg slutit 172 liknande avtal sedan Luxleaks publicerades.

Den 15 mars kommer domarna mot visselblåsarna Antoine Deltour och Raphaël Halet samt journalisten Edouard Perrin, som var först med att publicera uppgifterna.