BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det cirka 14 minuter långa videoklippet, som sägs vara filmad i Wilayat al-Khayr i Syrien, har väckt uppmärksamhet. Dels för dess brutala innehåll, men också för den välproducerade framtoningen med flera kameravinklar och pålagda ljudeffekter. Det påminner om ett tv-spel och i analyser har farhågan om IS vänder sig direkt till barnen väckts. På en annan videosekvens syns en liten flicka sjunga innan hon böjer sig ner för att skära halsen av en docka och en filmad massavrättning har i dagarna omskrivits i medier runt om i världen, då en brittisk pojke tros vara en av bödlarna.
En försäkring om terrorgruppens framtid
FN har också rapporterat att minderåriga bland annat använts som sexslavar, torterats, korsfästs och begravts levande. Mellan augusti 2015 och februari 2016 dokumenterade den brittiska tankesmedjan Quilliam 254 tillfällen då barn förekom i IS skrämsel- och rekryteringspropaganda. Merparten kretsar kring våld, där barnen både utgör offer och utövare. Enligt Quilliam befinner sig även cirka 31 000 gravida kvinnor inom IS självutnämnda kalifat. Tankesmedjan menar att barnen ses som en försäkring om terrorgruppens framtid. Till skillnad från de äldre medlemmarna, som radikaliserats i vuxen ålder, får barnen dessutom med sig de extrema åsikterna från födseln eller tidig ålder – vilket anses vara fördelaktigt.
"Klart att de är traumatiserade"
Enligt uppgifter från Säkerhetspolisen har 300 personer rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till islamistiska grupper sedan 2012 och drygt 140 av dem har återvänt till Sverige. Säpo har däremot ingen statistik över medföljande barn, då man inte får föra sådana register utan lagstöd. Några sådana siffror finns inte heller hos Socialstyrelsen. Daniel Norlander, tillförordnad Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, menar att situationen är allvarlig, oavsett hur många det rör sig om.
– Det kan handla om barn som bevittnat avrättningar, våldtäkter, sett syskon dö. De har kanske själva fått hålla i vapen, och det är ganska små barn vi pratar om. Det är klart att de här barnen är traumatiserade och behöver stöd, säger han.
Den första nyheten om att ett barn från Sverige dött efter att familjen anslutit sig till IS kom nu i sommar. Den treåriga pojken avled efter att ha lekt med en handgranat, som plötsligt detonerade, i Syrien. Enligt uppgifter till SVT Nyheter Väst ska ett äldre syskon ha bevittnat det hela och själv skadats av granatsplittret.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Enligt Daniel Norlander har svenska myndigheter haft kontakt med barn "i alla åldrar" som varit hos IS och han nämner platser som Örebro, Angered i Göteborg, Stockholm och Malmö, då det är de städer som har flest IS-anhängare i Sverige.
– Man reser för att skapa ett nytt liv där nere i tron om att det är mycket bättre där än här hemma. Det är fruktansvärt oansvarigt att ta med sig barnen till krigsområden, självklart ifrågasätter socialtjänsterna deras föräldraförmåga, säger han.
Vill föräldrarna att barnen ska strida för IS?
– Det finns sådana fall. Och i andra är barnen bara medföljande, säger han och tillägger:
– Barn som har fått vapenträning därnere kan själva utgöra ett hot på hemmaplan eller fungera som inspiratörer för andra ungdomar. Det är väldigt viktigt att nå dem av flera skäl.
Men det har varit problematiskt att nå ut till och upptäcka barnen. Föräldrarna vill hålla terrorresorna hemliga och kommuner har även larmat om att information fastnat hos Säpo.
– Många föräldrar säger att "nu har vi varit i Syrien, det är ingenting vi pratar om". Men till slut så gör ju barnen det ändå. Då är det viktigt att barnen får ett adekvat stöd, säger Daniel Norlander.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
På grund av kritiken kring bristande samverkan kallade Barnombudsmannen nyligen till ett möte där representanter från polisen, Säpo, Socialstyrelsen samt den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism deltog.
– Jag kände en oro över om samverkan inte alltid fungerar som det borde när det gäller barnen som har återvänt med sina föräldrar. Man kunde konstatera att det förekommit att barn kommit tillbaka som har varit med om svåra saker, men inte fått det stöd de har behövt. Lokala myndigheter, som socialtjänsten och skolan, har inte vetat om vad de här barnen bär på, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.
Enligt Daniel Norlander var det ett givande möte.
– Det är självklart att det inte finns någon broms som sitter på mötet och har en vision om att det ska vara på det här sättet. Vi måste ta hand om de här barnen, nu handlar det bara om att få till rätt rutiner. Vi diskuterade om vi behöver göra några förändringar i lagstiftningen, men vi var ense om att lagstiftningen i de här fallen redan är solklar. Alla har plikt att anmäla om barn är i fara, säger han.
"De behöver verkligen få hjälp"
Säkerhetspolisen har tackat nej till att medverka i en intervju, men presschefen Sirpa Franzén svarar på ETC:s frågor via mejl. Han håller inte med om att man brustit i anmälningsplikten:
"Säkerhetspolisen lämnar information till socialnämnden om barn som riskerar att fara illa, antingen genom samarbete med polisen eller genom direkt kontakt med socialnämnden. Mottagaren har inte alltid kunnat uppfatta att informationen kommer från Säkerhetspolisen i grunden."
Nu i sommar har Säpo också tagit fram rutiner arbetar med att medvetandegöra sin personal om anmälningsplikten.
– Jag tycker att det var bra, man gav klart besked om att det inte råder någon tvekan om att myndigheten omfattas av lagstiftningen när det gäller att göra orosanmälningar, säger Fredrik Malmberg.
Har barnen själva blivit radikaliserade?
– Om man inte får hjälp att bearbeta det man varit med om är det inte bra för barnen, men det är inte bra för omgivningen heller. De behöver verkligen få hjälp, konstaterar Fredrik Malmberg.
Anmälningsplikt mot socialtjänsten
Andra myndigheter har en anmälningsplikt till socialtjänsten om det finns misstanke om att ett barn far illa, men socialtjänsten har i sin tur ingen sådan skyldighet gentemot andra instanser.
Då frågan är ny och kunskaperna kring extremism varierar i landets kommuner tog Socialstyrelsen i maj fram materialet Våldsbejakande extremism – Stöd för socialtjänstens arbete med barn och vuxna. Just nu arbetar myndigheten med att sprida informationen, och kommer också inom de närmsta månaderna att publicera ett så kallat meddelandeblad. Det ska innehålla lättillgänglig information kring hur lagstiftningen ser ut och vad socialtjänsten kan göra i de situationer där barn behöver hjälp med att ta sig tillbaka från IS.
– Under mötet kom det inte bara upp en oro för barn som har kommit tillbaka till Sverige, utan också för barn som befinner sig kvar i Syrien och i angränsande länder, de som har börjat ta sig därifrån. Vad är socialtjänstens ansvar för dem? säger Helena Stålhammar, utredare på Socialstyrelsen.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Det senaste meddelandebladet om barn som behöver hjälp med att återvända till Sverige uppdaterades 2006, och rörde minderåriga som skickats till Somalia av sina vårdnadshavare för att gå på Koranskola.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det är ganska stor skillnad i den situationen. Då var deras vårdnadshavare för det mesta kvar i Sverige, men så är det inte nu. Och i den situationen kunde det finnas utlandsmyndigheter, som UD, på plats. Det som är väldigt svårt nu i Syrien är att där finns det inte någon svensk ambassad. Det är svårare att agera där borta.
Helena Stålhammar berättar att det är kommunerna, som barnen är hemmahörande i, som har det yttersta ansvaret att hjälpa dem.
– Vi vet att det är svårt för dem att agera. Vi hörde att det till exempel finns frågor om man kan bevilja ekonomiskt bistånd för en hemresebiljett. En annan sak som kan vara problematisk är om barnet inte har några resehandlingar. Hur kan man göra ett nytt pass?
Angereds socialtjänst har tidigare larmat om att barnen som återvänder riskerar att falla mellan stolarna. "De här barnen blir ju dubbelt svikna: Först tar föräldrarna med sig dem ner, sedan ser vi dem inte", sa socialarbetaren Bettan Byvald tidigare i en intervju med SVT Nyheter Väst.
"Fruktansvärda saker de råkar ut för"
Enligt Lisa Pedersen, chef för trygghetssamordningen, har stadsdelen haft kontakt med "en handfull" återvändande barn. Eftersom det rör sig om så få individer kan hon inte ge ut någon information om exempelvis åldrar eller stödinsatser.
– Om man tittar generellt är det fruktansvärda saker de här barnen kan ha råkat ut för. IS har en strategi att träna barn ganska tidigt, i vapenträning och så där. Och om man vet lite om hur IS är kan man också tänka sig att de fått bevittna hemska saker. Vi misstänker alltid att barnen varit med om många traumatiska händelser.
Hon berättar att Bettan Byvald, som är ledig och därmed inte kan medverka i en intervju, deltog i mötet som Barnombudsmannen arrangerade. Till skillnad från Säpo anger Angereds socialförvaltning att ärendena tidigare fastnade hos Säpo då de bedömdes ligga inom ramen för dens sekretess. Hon hoppas att det blir mer tydligt för alla parter hur sekretessen ska hanteras. När socialtjänsten väl blivit informerade menar Lisa Pedersen att ärendena prioriteras och "hanteras efter de behov som finns".
– Vi har velat lyfta frågorna om samverkan, just kring Säpo, polisen och kommunerna så man verkligen får information om det kommer ett sådant här barn. Vi hoppas att det blir bättre, säger hon.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
