Stine Christophersen säger till Dagens ETC att hon är två tredjedelar nöjd. Hon syftar på att det blev två av tre av de Attendo-chefer som nu döms för att ha varnat henne efter att hon pratat med Expressen om bristerna i coronavården på Attendos äldreboende.
Och det är en speciell dom som nyss föll i Attunda tingsrätt. För första gången någonsin, sedan lagen infördes 2017, prövades brott mot lagen om meddelarskydd. Lagen kom till för att ge anställda på privata vårdföretag möjlighet att kunna påtala brister i verksamheten utan att riskera att drabbas av repressalier.
– Jag var jättenervös innan men sen blev jag väldigt glad. Jag hoppas att Attendo marinerar i den här domen hela veckan nu, skrattar Stine Christophersen.
Hon vill att domen får fler anställda i vården att våga säga till om missförhållanden.
– Jag hoppas att det blir fler visselblåsare! Att folk som idag inte vågar visselblåsa på grund av de här omständigheterna att de ser att det här är en möjlighet och att vi har rätten på vår sida.
Rättegången en mardröm
Själva rättegången var en mardröm att behöva gå i genom berättar Stine Christophersen.
– Det var gräsligt att gå i genom det här. Att sitta i samma rum som cheferna och höra när de ska svartmåla en och framställa mig som en galning.
Men åklagaren var på hennes linje. Åklagaren menade att de två cheferna och en hr-specialist på vårdbolaget tillsammans gav Stine Christophersen en skriftlig erinran för att hon påtalat bristerna. Enligt åklagaren var denna erinran en så kallad disciplinåtgärd och var därför ett brott mot meddelarskyddet.
Döms till dagsböter
Attendo motiverade varningen med att hon brutit mot lojalitetsplikten och skadat företaget Attendo. De åtalade cheferna menade att erinran inte var en disciplinåtgärd.
En av de åtalade cheferna bedöms av tingsrätten inte ha deltagit i detta på något straffbart sätt och blir frikänd. De andra två, en chef och hr-specialisten, döms till dagsböter.
Stine Christophersen har också krävt skadestånd från cheferna något som tingsrätten avslår.
– Enligt lagen krävs väldigt mycket för att arbetstagare ska bli personligen skadeståndsskyldiga för sådant de gör i tjänsten. I detta fall finns skäl som talar både för och mot personligt skadeståndsansvar, men tingsrätten har gjort den sammantagna bedömningen att det inte finns synnerliga skäl för sådant ansvar, säger rättens ordförande Anders Dereborg i ett uttalande.
– Skadeståndet är oväsentligt. Jag lever iochförsig på CSN och skulle behöva pengar. Men det är blod på deras pengar ändå, säger Stine Christophersen.