Inrikes.

2019-02-22 09:00
Birgitta Ljungqvist har arbetat heltid i ungefär 25 år. Och trots att lönen aldrig varit hög blev skillnaden stor när hon blev pensionär.  Bild: Malin Beeck
Birgitta Ljungqvist har arbetat heltid i ungefär 25 år. Och trots att lönen aldrig varit hög blev skillnaden stor när hon blev pensionär. 
Puffetikett
Dagens ETC

320 000 pensionärer riskerar fattigdom: ”Hela systemet behöver reformeras”

Var sjätte pensionär får ut så lite pengar att de räknas som fattiga. Därmed ligger Sverige över snittet i EU. En av dem som vet hur det är att behöva klara sig med låg lön är Birgitta Ljungqvist. Efter ett långt yrkesliv som undersköterska har hon en månadsinkomst på drygt 12 000 kronor.

Efter ett långt yrkesliv som undersköterska gick Birgitta Ljungqvist i pension när hon var 64 år. Bara två år senare dog hennes man, och då försämrades hennes ekonomi betydligt. För själv har hon aldrig haft någon hög lön – när hon gick i pension låg den på ungefär 23 000 kronor – och därmed inte heller någon hög pension. Efter åtta år som pensionär har hon heller inte mycket kvar av tjänstepensionen.

– Jag får ut mellan 12 och 13 000 i månaden, jag vet inte exakt. Pengarna kommer in och när månaden är slut så är också pengarna slut, säger hon.

Birgitta Ljungqvists inkomst gör att hon ligger på gränsen för att räknas som fattigpensionär. Det gör alla vars inkomster är max 60 procent av den svenska medianinkomsten. Det innebär också att Birgitta Ljungqvist är en av cirka 320 000 pensionärer som riskerar fattigdom i Sverige.

Enligt nya siffror från EU:s statistikorgan Eurostat levde 16,2 procent av de svenska pensionärerna under fattigdomsgränsen 2017. Därmed hamnar Sverige över snittet för EU på 14,2 procent. Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna, menar att det på sätt och vis är förvånande.

– Ja, och särskilt att vi ligger sämre till än våra grannländer. Men samtidigt vet vi ju att det finns orsaker, vårt pensionssystem är konstruerat på ett sådant sätt att vissa får väldigt lite i pension. Framförallt handlar det om kvinnor i låglöneyrken, som ofta har jobbat deltid under perioder i livet, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

”Har blivit knapert”

I den kategorin hör Birgitta Ljungqvist hemma. I tio år var hon hemma med barnen, sex av de åren arbetade hon visserligen som dagmamma. Heltid har hon arbetat i ungefär 25 år. Och trots att lönen aldrig varit hög blev skillnaden stor när hon blev pensionär.

– Jag har tappat nästan hälften av inkomsten. Tyvärr hade vi inte tecknat något efterlevandeskydd på min gubbes pension heller, så det har blivit lite knapert. Men man får rätta munnen efter matsäcken, säger hon.

Att hon, och många med henne, knappt klarar sig över fattigdomsgränsen trots att de har arbetat ett helt yrkesliv med slitsamma jobb, menar hon visar på att pensionssystemet inte fungerar.

– Det klart att man inte kan ha samma som när man hade full lön, men det kan heller inte vara rimligt att de som haft låg lön ska få så lite pengar som pensionärer att de knappt klarar sig, säger Birgitta Ljungqvist.

En rapport från det fackliga idéinstitutet Katalys visar att flera yrkesgrupper får ut mindre än hälften av sin lön när de blir pensionärer. Det handlar bland annat om kommunalarbetare och industriarbetare. Elisabeth Lindberg, författare till rapporten, menar att pensionssystemet behöver förändras.

– Man måste ändra synen på pension. Kanske måste man höja inbetalningarna till pensionssystemet så att arbetsgivarna pytsar in mer till exempel. Man måste hitta ett system där pensionerna och lönerna följer varandra, istället för som det är idag, att pensionerna sackar efter, säger hon.

Skatten sänks

En anledning till att gapat mellan pensionerna och lönerna har växt menar både hon och Eva Eriksson är jobbskatteavdragen och att skatten på pensioner har varit högre än skatten på arbete. Nu sänks skatten för pensionärer, samtidigt som garantipensionen höjs. Men Elisabeth Lindberg är tveksam till att de åtgärderna räcker.

– Det kan inte bara handla om att höja garantipensionen, även de som har en inkomst så att man ligger precis över behöver högre pension. Taket för den allmänna pensionen behöver höjas, säger hon.

Eva Eriksson håller med – de planerade höjningarna av pensionen räcker inte.

– Hela systemet behöver reformeras. Nu är det som att man bara lappar och lagar. Stora pensionsavgångar väntar nu, där många är kvinnor som jobbat i vården. De kommer fortfarande ha svårt att få det att gå ihop. Vi kan inte ha det så.

Läs vidare på nästa sida: Pensionen

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Fattigpensionärer

16,2 procent av de svenska pensionärerna riskerade att hamna i fattigdom 2017, enligt Eurostat.

Snittet för EU är 14,2 procent.

Risken för fattigdom är störst i Estland, där 46,1 procent av pensionärerna riskerar fattigdom.

Det land som ligger bäst till är Frankrike, med en siffra på 7 procent.

Ungefär två tredjedelar av fattigpensionärerna i Sverige är kvinnor.

SCB mäter också andel pensionärer med låga inkomster, och har kommit fram till en något lägre siffra – 2017 handlade det om 15,6 procent. Skillnaden beror på olika sätt att räkna.

Enligt EU:s definition befinner sig en person i risk för fattigdom om den disponibla inkomsten uppgår till mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet. Det kallas också relativ fattigdom. Gränsen för relativ fattigdom låg 2017 på 12 100 kronor.